Jag har kostat på mig nöjet att se och besöka  många av Danmarks konstmuseer  – ja, för att inte säga nästan alla. Det finns ett par nytillkomna museer som jag ännu inte hunnit se samt ytterligare ett konstmuseum (vars föregångare jag såg)  som är i faggorna att nyöppnas. Däremot har jag sett  konstmuseer som inte finns längre och andra som flyttat till nya lokaler och bytt namn och vid ett par tillfällen har jag hamnat lite snopet framför för evigt tillbommade konstmuseidörrar.  Det står inte stilla på den danska konstmuseifronton och tendensen är klar, konstmuseerna blir fler, större, får nya flyglar och byggs om och utökar med ett allt fylligare program med utställningar och aktiviteter.

Utöver rena konstmuseer finns det också en rad konstsamlingar på slott, herresäten och i kyrkorum som är öppna för allmänheten och vilka är just konstsamlingar utan att vara konstmuseer. På ett par punkter har jag här inte kunnat undvika att gå lite utanför ramarna och uppmärksamma några andra museer och sevärdheter i närheten av konstmuseer som jag besökt.

Söder om Limfjorden

Danmark är numera uppdelat i fem administrativa regioner i stället för i de tidigare femton amten och den så kallade regionkommunen Bornholm. Region MidtJylland går tvärsöver Jylland, söder om Limfjorden i väster och Mariagerfjorden i öster och norr om Vejlefjorden i öster och sydändan av Ringkøbing Fjord i väster. MidtJylland har runt 1,2 miljoner invånare. Lika många invånare har region SydDanmark som sträcker sig från MidtJylland till gränsen mot Tyskland i söder och inkluderar Fyn och Langeland och de mindre öarna i Sydfynska öhavet. MidtJylland och SydDanmark tillsammans  täcker geografiskt drygt halva konungariket Danmark och utgör med sina 2,4 miljoner invånare något mindre än hälften av rikets befolkningen på 5,8 miljoner.

Småland i Sverige (det finns ett Smålandshav i Danmark) är till ytan större än regionerna MidtJylland och SydDanmark tillsammans. I Småland finns numera inte mindre än fem konstmuseer – inte illa! I MidtJylland och SydDanmark finns det trettio konstmuseer! Alltså, bara som jämförelse.

I den här delen och i nästkommande delar av min presentation av konstmuseerna i Danmark tar jag MidtJylland först och därefter SydDanmark med Fyn, uppdelat i två bloggar. En del av detta fantastiska utbud av konstmuseer har jag skrivit om i tidigare bloggar. Det gäller några av konstmuserna i västra delen av MidtJylland, till exempel Jens Søndergaard-museet i Ferring och konstmuseerna i Herning.  Bland bloggarna hittar du också en tidigare blogg om  konstmuseerna i region NordJylland med bland annat Skagenmuseet. Jag återkommer senare till region Hovedstaden med Bornholm samt region Sjælland för en heltäckning av utbudet av konstmuseer i Danmark

I bloggen om konst på västra Jylland nämner jag något om den stora och succéartade kultursatsning som styret i Holstebro genomförde och som blev till ett föredöme för andra mindre nordiska städer som behövde vända den negativa trenden och få folk att stanna kvar i bygden och helst locka till sig nya invånare. I denna satsning ingick också ett nytt konst- och kulturmuseum med en större, tidigare privat villa som gemensam entré och de båda museerna i åtskilda flygelbyggnader. Konstmuseet har utvidgats i olika omgångar och för några år sedan fick hela gårdsplanen framför museientrén ett storstilat mosaikmönster i olikfärgade granitplattor, inspirerat av mosaikerna i Aqsunqur-moskeén i Kairo. Framför entrén står också som tidigare Astrid Noacks (1888-1954) kraftfulla porträttskulptur av Danmarks mest älskade kvinnliga konstnär Anna Ancher (1859-1935)

Det universella språket

Holstebro konstmuseum är känt för att efter donationer hysa mycken utomeuropeisk konst som till exempel västafrikansk skulptur, keramik från sydostasien, balinesisk traditionell konst och precolumbiansk keramik, allt i enlighet med tanken att konst är ett universellt språk som förstås av alla. Utöver samlingar av dansk nutida måleri och keramik finns där också en stor samling grafik av kända konstnärer som Francisco Goya, Chagall, Picasso och Matisse. En bärande tanke med verksamheten vid museet är också att konst och konsthantverk skall ses som två sidor av samma behov för uttryck och skapande och blandar därför utställningar av bildkonst med utställningar av konsthantverk.

Fyra mil i nordöstlig riktning från Holstebro och vid en inre vik av Limfjorden ligger Skive, en populär turiststad med en stadskärna huvudsakligen byggd runt förra sekelskiftet. Skive får nu från årskiftet 2024/2025 ett helt nytt konstmuseum. Det nya konstmuseet bygger på Salling-museet som varit ett kombinerat konst-, kultur- och arkeologimuseum. Arkeologin, kultur- och natursamlingarna flyttar till Spøttrup slott medan konsten får sitt nya hus i ett läge centralt ovanför hamnen.

Med en hundraprocentig satsning på konsten och tillfälliga utställningar räknar Skive med att öka konstsamlingarnas attraktionskraft och höja besöksantalet även för de andra samlingarna. Skives konstsamling består för närvarande av dansk konst från mitten av 1800-talet med tyngdpunkt på nyrealism och expressivt landskapsmåleri samt konst av lokala konstnärer.

Skovgaard och vänner

Inte långt från Skive i sydöstlig riktning ligger Viborg, under senmedeltid och renässans Jyllands största stad, en stiftsstad med kända kyrkomän och en domkyrka från 1000-talet. Kyrkan är restaurerad i omgångar och anses nu vara en av Danmarks vackraste kyrkor .Med sina två torn och sin romanska stil påminner Viborgs domkyrka om Lunds domkyrka. Dessutom har båda dessa kyrkor fått sina kor- och absidieutsmyckningar av den danske konstnären Joakim Skovgaard (1856-1933), som fresker i Viborg och som mosaik i Lund.

Granne med Domkyrkan ligger Skovgaard-museet som har formats som ett familje- och släktmuseum med verk av P C Skovgaard (1817-1875) och hans barn Joakim, Niels och Susette och konstnärer i släkten samt vänner och bekanta till den stora konstnärsfamiljen Skovgaard, varav flera tillhörande den så kallade Guldåldern i dansk konsthistoria från början av 1800-talet och till modernismens genombrott.

Om vi håller oss kvar i norra delen av Midt-Danmark och förflyttar oss cirka fyra mil rakt österut från Viborg kommer vi till Randers. Randers är en av Danmarks större städer och som hamnstad vid floden Gudenås mynning i Randers fjord även utskeppningshamn för denna del av Danmark.

Gratis i Randers

Konstmuseet hör till Danmarks äldsta med en första invigning av en byggnad för samlingarna 1887. På 1960-talet ersattes denna första byggnad med en stor betongbyggnad som också skulle rymma regionala kulturhistoriska samlingar och ett bibliotek. Detta kulturhus är ritat av den danske funkisarkitekten Flemming Lassen (1902-1984), känd bland annat i Skåne för stadsbiblioteket i Lund.

Konstmuseets samlingar består huvudsakligen av dansk konst från 1780-talet och till nutid och täcker det mesta från Nicolai Abildgaard(1743-1809) till Per Kirkeby (1938- 2018) och inköp av det senaste i dansk konst. Museet har gjort mycket representativa inköp och det är hög klass på samlingarna.

De danska konstnärer man lär känna på Randers konstmuseum återkommer man till sedan med jämna mellanrum på de flesta konstmuseerna i Danmark men då med lite olika betoning. Det speciella med Randers konstmuseum är att man har en omfattande samling målningar, skulpturer och objekt av stadens egen store son Sven Dalsgaard (1914-1999). Dalsgaard var en mycket produktiv och nyskapande konstnär som prövade en mängd olika stilgrepp från surrealism till dada och är en av få danska konstnärer som bitvis också tog plats i popkonsten.

Randers konstmuseum är ett levande museum med tillfälliga utställningar och diverse aktiviteter, inte minst för barn och ungdomar. Det är dessutom gratis entré till samlingarna men en liten avgift till specialutställningarna.

Fyra mil rakt söderut från Randers ligger Danmarks näst största stad, universitetsstaden Århus och i sydöstlig riktning, femtiofem kilometer från Randers det populära turistmålet Ebeltoft. I Århus finns bland annat det nya stora konstmuseet ARoS och i Ebeltoft ett museum for modern glaskonst. Vi börjar i Ebeltoft.

Oas av glas

Ebeltoft är en liten medeltida hamn- och handelsstad, fem mil öster om Århus. Hit kan man resa med färja från Sverige via Halmstad och danska Grenaa som ligger strax norr om Ebeltoft. Kommer man från Köpenhamn och Själland finns det annan färja som utgår från Sjællands Odde vilket kortar avståndet till Ebeltoft med åtskilliga mil om man tar färjan direkt till Ebeltoft. Landvägen från Köpenhamn via Fyn och Århus är tjugo mil längre eller sträckan sammanlagt trettiosex mil.

Hur som helst så råkar ett av få museer i Europa som ägnar sig helt och hållet åt modernt konstglas ligga just i Ebeltoft. Efter ombyggnader och utbyggnader under 2000-talet kallas museet nu kort och gott för bara ”Glas” med underrubriken Museet för glaskunst. Det unga museet, invigt 1986, bygger sitt ursprung på en grupp konstnärers engagemang för glaskonsten, inte minst glaskonstnären Finn Lynggaard (1930-2011), och lokala konstintresserade företagare, djärva politiker och föreningen Glasmuseets Venner. Driften sker med hjälp av medel från privata fonder och den allestädes närvarande Ny Carlsbergfondet samt med offentliga tillskott från Statens Kunstfond och Syddjurs kommun.

Konstens Aros

Universitetsstaden Århus är med sina trehundratrettiotusen kommuninvånare lika stort som Malmö och centrum för en region med 1,4 miljoner invånare. Århus hette förr i världen Aros, ett namn som betyder åmynning och syftar på Århusåns utlopp i Kattegatt. Det nya konstmuseet i Århus har döpts till just Aros med samma stavning men skriven med den annorlunda typografin ARoS. Namnet associerar också till latinets ord för konst, ”ars”

ARoS som invigdes 2004, är ritat som en stor kub på tio våningar i tegel med nedersta våningarna i glas och en ljusgård i glas tvärs igenom tegelbyggnadens tio våningar. På toppen av byggnaden kan man cirkulera runt i dansk-isländske konstnären Olafur Eliassons (f. 1967) ikoniska och spektakulära glaskonstverk ”Your Rainbow Panorama” och skåda ut över staden. Med en slutlig kostnad på sextiotvå danska miljoner för denna femtiotvå meter breda regnbågsfärgade glasring kallad Danmarks dyraste konstverk.

Det betyder att samlingarna av dansk konst, till exempel från den så kallade ”Guldåldern” från första halvan av artonhundratalet och den senare artonhundratalskonsten såsom målningarna från Skagenskolan samt den tidiga modernismen från sekelskiftet hör till Danmarks mer omfattande samlingar av äldre dansk konst.

En stad av konst

Samlingarna är uppdelade på de olika våningsplanen med till exempel den moderna danska och internationella konsten på ett plan, nutida konst på ett annat plan och den äldre konsten på ytterligare ett tredje plan De tillfälliga utställningarna hittar man direkt på entréplanet.

Den drygt fyra meter höga skulpturen ”Boy” av londonbaserade, australiske konstnären Ron Mueck (f. 1958) har fått bli ett ansikte utåt för ARoS. Den placerades först innanför norra entrén men har nu flyttats upp till plan 6 för att göra sällskap med två nya skulpturer av samme konstnär, till exempel den fem meter långa ”A Girl”, en nyfödd, jättelik babyflicka.

Den tillfälliga utställning som visas just nu (5 oktober 2024 – 16 februari 2025) handlar om rymden, om hur konstnärer inspirerats av rymden och himlen. ”Sky Gazing” ( ung. ”att stirra ut i rymden”). Det är en stor samlingsutställning med verk av samtida konstnärer och äldre modernister som till exempel Wassily Kandinsky (1866-1944) och Alexander Calder (1898-1976) samt äldre holländskt och danskt måleri där rymden behandlas symboliskt, visionärt och visuellt med spännande tolkningar.

Granne med ARoS ligger Kunsthal Aarhus som med sina tusen kvadratmeter stora utställningslokaler ger en ytterligare förgylld tillvaro för konstintresset i dessa trakter. Dagens omfattande utställningsverksamhet med många såväl inhemska som utländska konstnärer erbjuder ännu en scen åt samtidskonsten och har som målsättning att skapa och utveckla olika samarbetsformer med kulturföreningar med debatter och föredrag och förhoppningar om att nå ut till en bredare publik. Huset ritades och byggdes som konsthall och var känt från invigningen 1917 som Aarhus Kunstbygning.

Mosslikens Danmark

Innan vi återvänder västerut mot Silkeborg och den jylländska västkusten gör vi en kort avstickare söderut mot Moesgaard Museum. Det är ett arkeologiskt och etnografiskt museum som är berömt för ”Grauballemannen” , de välbevarade kvarlevorna av en järnåldersman som levde på fyrahundratalet före vår tideräkning. Grauballemannen är världens bäst bevarade mosslik, funnen i en torvmosse väster om Århus på 1950-talet.

Museet är sevärt av många andra skäl också, inte minst för att det knappt ens är sebart. I varje fall om man närmar sig byggnaden från baksidan. Byggnaden ligger fritt i terrängen, mitt ute på åkern och ”nergrävd” i en stor grön kulle. Med andra ord en perfekt plats för ett arkeologiskt museum. Den gröna ”kullen” utgör ett stort sluttande tak med arkitektoniska detaljer där det är fritt att ströva omkring (utan biljett) och från takets topp titta ut över omgivningarna med blad annat Århusbukten i bakgrunden. I sin helhet med en stor glasad entrefasad på norrsidan av ”kullen” en mycket vacker, originell och prisbelönt byggnad ritad av Henning Larsen Architects A/S i samarbete med Kristine Jensens tegnestue. Henning Larsen är känd för det spektakulära operahuset i Köpenhamn och i Sverige för bland annat Uppsalas Konsert & Kongressbyggnad.

Det är gott om världsberömda mosslik i Danmark. Västerut från Moesgaard och Århus stöter man på ”Tollundmanden och ”Ellingkvinden” i Silkeborg. De är ungefär samtida med Grauballemanden från Moesgaard och i det närmaste lika välbevarade och kan ses på Silkeborgs kulturhistoriska museum. Museets samlingar sträcker sig från stenålder till vikingatid med särskilt tonvikt på tiden för ”mossliken”, den äldre järnåldern.

Viste för Cobra

Samlingarna på Silkeborg Konstmuseum inskränker sig till det tjugonde århundradet av vår tideräkning med tonvikt på tiden för konstnären Asger Jorn (1914-1973). Asger Jorn, som växte upp i Silkeborg, är Danmarks största och internationellt mest kända konstnär under nittonhundratalet. Hans konst hänger på många konstmuseer i Danmark och i Europa men den största samlingen finns på Silkeborg konstmuseum som sedan 2010 är omdöpt till Museum Jorn.

I slutet av fyrtiotalet bildade Asger Jorn tillsammans med ett par konstnärskollegor från Belgien och Holland konstnärsgruppen Cobra. Namnet Cobra är bildat av de två första bokstäverna i stadsnamnen Copenhagen, Brussels och Amsterdam. Den abstrakta expressionismen bröt fram på bred front i Europa och i USA under den här tiden, i USA kallad spontanism eller action painting , i Frankrike för bland annat tashism. Cobra kom snabbt att bli en nordeuropeisk variant på den abstrakta expressionismen och fröet till denna särpräglade variant, de tre konstnärskollegorna i Paris, fick se Cobra växa till flera hundra konstnärer som betraktade sig som cobrainspirerade medaktörer, inte minst danska konstnärer.

Cobraepoken har satt stark prägel på den moderna danska konsten med namn som Carl-Henning Pedersen (1913-2007), Egill Jacobsen (1910-1998), Ejler Bille (1910-2004), Henry Heerup (1907-1993) och Else Alfelt (1919-1974) och tillsammans med sina kontinentala kollegor som till exempel Karel Appel (1921-2006) och Corneille (19223-2010) räknas Cobra som en av de mer betydelsefulla konströrelserna efter andra världskriget. Grunden för Cobras filosofi är ett hitta barnet i och ursprunget till den skapande energin så därför rymmer rörelsen lika mycket föreställande som abstrakta och konkreta former.

Kirkebys vänner

Utöver en fyllig samling verk av Asger Jorn och cobrakonstnärerna finns det en specialsamling med verk av en av senare tids stora namn i Danmark och internationellt – Per Kirkeby (1938-2018) med en samling verk av Kirkebys välkända tyska vänner Baselitz (f. 1938), Penck (1939-2017) och Lüpertz (f. 1941). Dessutom gör museet tillfälliga och intressanta utställningar.

Förutom ortens gallerier finns det en större utställningslokal i form av ett gammalt badhus, Kunstcentret Silkeborg Bad med skulpturpark som också gör tillfälliga och intressanta utställningar. Allt detta i en stad på drygt fyrtiotusen invånare och bara fyra mil från storstaden Århus med all den konst som finns där. Och det är heller inte långt till Herning med sina konstmuseer och all den konst du hittar där.

Om konstmuseerna i Herning kan du läsa här. Men vi fortsätter en bit till västerut, passerar Ringkøbing och tar oss fram till stranden vid Søndervig för att titta på ”Sandskulpturfestivalen”. Det är en festival som pågår under hela sommarhalvåret från början av maj till slutet av oktober. Arbetet med skulpturerna pågår också under hela den tiden. Det är en stor konstupplevelse att både få se konstnärerna i direkt arbete med sandskulpturerna och därefter betrakta det imponerande resultatet.

En festival för ögat

Skulpturerna växer fram ur en två hundra meter lång och sju meter hög specialpreparerad sandvägg uppbyggd av hårdpressade sandblock som ställs ovanpå varandra och vattnas för sammanhållningen av blocken. Sanden måste innehålla att visst mått av lera för att skulpturerna inte skall vittra. De gör de så småningom ändå men en sandskulptur kan förvånansvärt nog hålla ihop sina former i många år. Därför består den skulpterade sandväggen av både äldre och nyare verk och är alltså ett levande skulpturmuseum som förändrar och förnyar sitt innehåll från år till år och roligt att återkomma till för att se det nya. Sandskulpturfestivalen i Rørvig har årligen hundratusentals besökare.

Det finns sandskulpturfestivaler lite varstans i världen, bland annat ytterligare ett par i Danmark, till exempel i Hundested på norra Själland, och i Kalmar i Sverige men Søndervigfestivalen är den största som utöver den två hundra meter långa paraden av sandväggskulpturer även innehåller tio fristående skulpturer i monumentalformat. Konstnärerna är de bästa och kommer från halva världen, Nya Zeeland, Australien, USA, Tjeckien, Polen, Holland, Belgien, Finland, Kanada med flera länder.

Mer om konstmuseerna i Danmark hittar du i kategorierna ”Konstens rum i Danmark” och ”Danmark”

Tack för att du läser Pictor’s blog!

© Lars G Fällman