Hilleröd, inte Köpenhamn, är regionhuvudstad i region Hovedstaden i Danmark. Köpenhamns stad består dessutom av två kommuner, Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner och begreppet Köpenhamn med ytterligare ett antal omkringliggande kommuner. Köpenhamn är således en del av Hovedstadens region men också tillsammans med Malmö en del av den transnationella samarbetsregionen Öresundsregionen.
Men Öresundsregionen är större än så och omfattar hela Skåne och hela östra Danmark med öarna Bornholm, Själland, Lolland, Falster, Amager och Møn. I Öresundsregionen bor det mer än 4,1 miljoner individer, varav i runda tal 1,4 miljoner i Skåne och 2,7 miljoner i östra Danmark inklusive Köpenhamn. Det som kallas för ”Greater Copenhagen” innefattar även Region Halland med totalt 4,5 miljoner invånare.
Underlag för konst
I Öresundsregionen produceras en fjärdedel av Sveriges och Danmarks samlade BNP. Här finns också mer än 12 universitet, 155 000 studenter, 12 000 forskare samt den största koncentrationen av högutbildade i norra Europa.
Det låter som ett gott underlag för konstutställningar och konstmuséer. Och det är det också. I hela Öresundsregionen finns det inte mindre än 35 (!) konstmuseer och dessutom ett trettiotal fasta utställningshallar för konst samt ett större antal privata gallerier och bibliotek och kulturhus med utställningslokaler. Lägg därtill att konstmuseerna numera är så mycket mer än bara museer och har ett aktivt utställnings- och kulturprogram året runt.
Det mesta av denna härlighet finns på den danska sidan av Öresund med till exempel tjugoåtta av de trettiofem konstmuseerna i regionerna Sjælland och Hovedstaden där Bornholm ingår i region Hovedstaden. Bortsett från Bornholm med sina två konstmuseer och konstmuseet Fogelsagn på Lolland ligger alla dessa konstmuseer inom en dryg timmas bilkörning från centrala Köpenhamn.
Donationer och Glyptotek
Mest centralt ligger förstås Glyptoteket på sex minuters gångavstånd från Hovedbanegården. Glyptoteket, eller Ny Carlsberg Glyptotek som museet egentligen heter, tillkom på initiativ av bryggaren Carl Jacobsen (1842-1914) och hans hustru Ottilia (1854-1903) som i ett par omgångar skänkte sin betydande konstsamling till museet och som med stöd av stat och kommun inspirerade till uppförandet av själva byggnaden.
Glyptoteket invigdes 1897 och fick i en första omgång familjen Jacobsens samling av tidens moderna konst, det vill säga skulpturer och målningar, danska och utländska gjorda under samlarens eget sekel, bland annat målningar av Claude Monet och av de danska så kallade ”guldåldermålarna”
Men inte långt därefter donerade makarna Jacobsen även sin samling av antika grekiska och egyptiska skulpturer till museet vilket gjorde att utställningsytan måste utökas med en ny byggnad. Denna invigdes 1906 och placerades bakom den första byggnaden med en gemensam glasöverbyggd gång från den tidigare byggnadens vinterträdgård som nu blev hela museets hjärta. Tanken med vinterträdgården med sina palmer och exotiska växter var att besökaren skulle känna sig förflyttad till sydligare nejder i Europa och få en känsla av närhet till Medelhavskulturen – Rom, Grekland och Egypten.
Namnet Glyptotek valde Carl Jacobsen efter förebild från Ludwig I av Bayerns Glyptothek i München (uppfört åren 1816-1830) vars samlingar också består av skulpturer från antiken. Ordet glyptotek kommer från grekiskans ”glyptos” som betyder skulpterad eller ristad och ”theke” som betyder rum för förvaring. Carl Jacobsen ville undvika ordet museum som han förknippade med något dammigt och akademiskt långt från konstens sanna själ.
Postmodernistiskt 1800-tal
Vilhelm Dahlerups byggnad från 1897 med två flyglar som arkader med öppna valvbågar flankerande ett mittenparti med trappa, entre och kupol hade han inspirerats till av sina många resor i Europa. Hans stil är historieserande, den tidens postmodernism fast med klassiska detaljer och ideal som riktmärke. Med Statens Museum for Kunst (1888-1895) Det Kongeliga Teater (1872-1874) Hotel d’Angleterre (1873-75) vid Kongens Nytorv och Ny Carlsberg Glyptotek har Vilhelm Dahlerup satt sin prägel på Köpenhamn från den här tiden.
Vilhelm Dahlerup (1836-1907) var ju också Carlsbergbryggeriernas arkitekt och har då bland annat ritat det originella”Elefanttornet” med sina fyra elefanter som bär upp byggnaden och ”Klocktornet” med sin dubbelport ”Dipylon”
Hack Kampmann och Henning Larsen
Glyptotekets byggnad från1906 ritades av Hack Kampmann (1856-1920) som även hade en europeisk arkitektutbildning från École de Beaux-Arts i Paris. Hans byggnad är betydligt modernare i sitt formspråk, stram, enkel och kompletterar den utsvävande dahlerupska byggnaden på ett bra sätt, stilrent och chosefritt. En del av Kampmanns rum i byggnaden har senare byggts om för Glyptotekets samlingar av modern konst, invigd 1996 och ritad av Henning Larsen (1925-2013)
Paul Gauguin och Köpenhamn
Ny Carlsberg Glyptotek har en av världens fylligaste samlingar av Paul Gauguins (1848-1903) verk, målningar, keramik och träarbeten. Många av dessa verk har varit utlånade till utställningar på annat håll i världen men är nu tillbaka på Glyptoteket och visas i sommar och hela nästa år till den 6 december 2026 i en utställning med nya perspektiv på Gaugins konst och videoverket ”First impression: Paul Gauguin” av den japansk-samoanska konstnären Yuki Kihara (f. 1975)
Att en så stor samling verk av Gauguin finns i Köpenhamn förklaras med att Paul Gauguin gifte sig med en danska, Mette Sofie Gad (1850-1920) och flyttade från Paris till Köpenhamn där han bodde med henne och de fem barn de fick tillsammans under elva år, åren 1873-1885. Så Paul Gauguin var köpenhamnare under en tid då han samtidigt hade kontakt med sina impressionistvänner i Paris. Äktenskapet var slitsamt och kraschade och fembarnspappan fick vackert lämna familjen och återvända till Frankrike. Paret delade inte värderingar, brukar det sägas.
En av de största
Närmaste konstmuseum från Glyptoteket räknat är Thorvaldsenmuseet på Slotsholmen. Det är bara tio minuters promenad på Stormgade mot Christiansborg. Museet är en elegant byggnad i moderniserad italiensk palladiostil och grekisk antik tempelstil av arkitekten Gottlieb Bindesbøll (1800-1856) och uppförd åren 1839-1848.
Bertel Thorvaldsen (1770-1844) var skulptör och under lång tid (1797-1838) bosatt i Italien samtidigt som många av hans målande landsmän, de så kallade ”guldåldermålarna” bodde i Italien, de flesta i Rom. Torvaldsen bodde mittemot ”Spanska trappan”, centralt i Rom och hade sin ateljé i Palazzo Barberini.
Bertel Thorvalsen blev ett världsnamn som skulptör och mottogs som en hjälte med hyllningar och fanfarer när han anlände med båt till Köpenhamn. Scenen finns förevigad i flera målningar bland annat med en större målning på utsidan av museet av Jørgen Sonne (1801-1890) Museets samlingar består inte bara av Thorvaldsens skulpturer utan också av hans privata samling av konst med bland annat målningar av konstnärsvännerna i Rom och material från hans ateljé i Rom. Bertel Thorvaldsen har sin grav på det egna museet.
Självporträttet av en 40-årig Bertel Thorvaldsen är gjord i svartkrita 1810
Mest känd är väl Thorvaldsens kristusskulptur som den ”Uppståndne Jesus Kristus” i Vår Frue kyrkan i Köpenhamn, beundrad och beskriven som världens mest perfekta skulptur av Kristus. Internationellt är han också känd för påven Pius VII:s gravmonument i Vatikanen och Maximilian I statyn i München. Hans produktion var omfattande och bestod bland annat av nyantika skulpturer av gestalter ur den grekiska mytologin och historien som till exempel ”Jason med det gyllene skinnet” och ”Tre gracer” och statyer av kända, historiska personer.
”Kristus Tröstaren” (Christus Consolator) även ”Den uppståndne Kristus” av Thorvaldsen har fått stå modell för många kopior i Europa på 1800-talet.
Väg i vägg med Thorvaldsens museum finns Christiansborgs slott där man hittar det danska Folketinget (Riksdagen) Christiansborg är stort och rymmer mycket annat, bland annat den kungliga tronsalen och drottningens audienssal.
Drottningens monumentala gobelänger
I Riddarsalen finns ”Drottningens gobelänger”, Bjørn Nørgaards monumentala och fantastiska bilder i sjiutton scener från Danmarks historia som drottning Margrethe II förärades på sin 50-årsdag av företeg, organisationer och fonder och som hade vävts av Manufactures Nationales des Gobelins i Paris. Nørgaards så kallade kartonger till gobelängerna finns att se på MAPS, Danmarks motsvarighet i Køge till Skissernas Museum i Lund.
Men man kan alltså boka en biljet till Christiansborg och se gobelängerna på plats. Det är också en biljett som gäller för besök till en del andra rum och faciliteter på Christiansborg. Eftersom drottningens audienssal (densamma som riddarsalen) används vid statsbesök och andra händelser av dignitet måste biljetten bokas. Vad som gäller för tillfället ser man enkelt på Christiansborgs hemsida (eller Get Your Guide)
Mittemot Thorvaldsens museum på andra sidan kanalen som omger Slotsholmen ligger konsthallen Gammel Strand. Ursprunget till Gammel Strand är en konstförening som bildades redan 1825 med målsättningen att förmedla modern konst. Målsättningen kvarstår och består av utställningar, föreläsningar och konserter. Efter att ha flyttat runt verksamheten till olika lokaler i Köpenhamn finns den nu permanent på Gammel Strand sedan 1952 i en äldre byggnad från 1750.
Nytt i gamla läglar
Årets (2025) utställningar består av två större grupputställningar och två soloutställningar varav en separat med den svenska målaren Sara-Vide Ericson från Hälsingland med stora figurativa målningar och en annan soloinstallation som handlar om den starka polarisationen i ett splittrat USA. Gammel Strand har trots namnet som ambition att fånga upp det senaste.
Inte lång från Gammel Strand ligger konsthallen Nicolai som i likhet med Gammel Strand visar nutida konst. En av årets (2025) utställningar ”Køpenhavn-Berlin: Portalen till Verden” handlar om Berlins konstscen sedan 2000 med tyngdpunkten på de danska konstnärer som är och har varit verksamma i Berlin under den tiden. Utställningen belyser Bertlins betydelse för den samtida konstscenen. Denna utställning öppnar den 28 augusti 2025 och pågår in i Januari 2026.
Nikolaj Konsthall ser ut som en kyrka med torn och en rejäl tornspira i brons som bryggaren Carl Jacobsen bekostade en gång i tiden (1909) Men byggnaden är mycket äldre än så, faktiskt Köpenhamns tredje äldsta kyrka och från 1200-talet. Efter en kraftig brand i slutet av 1700-talet byggdes den aldrig upp igen som kyrka utan har som ombyggd fått tjäna profanare ändamål i form av olika museer och nu senast som konsthall.
Från Nikolaj är det inte långt till Kongens Nytorv och Charlottenborgs konsthall som ligger bakom barockpalatset med samma namn och med ena gaveln mot Nyhavn.
Vårutställning och konstakademi
Konstakademin har för övrigt sina lokaler i palatsbyggnaden som är från 1670-talet och den första byggnaden på plats vid Kongens Nytorv. Charlottenborgs konsthall fungerar också som konstakademins särskilda utställningslokal men är kanske mest känd för den årliga Vårutställningen – ”Forårsudstillingen”- som avhållits årligen sedan 1857 och som är en av Nordens större öppna jurybedömda utställningar. Årets (2025) jury har för övrigt varit det svenskdanska konstnärskollektivet Coyote. I sommar pågår en konstbiennal (till10 augusti) och akademielevernas traditionella avgångsutställning (till10 augusti) på Charlottenborgs konsthall
Från Charlottenborg vid Kongens Nytorv till konstmuseet Davids Samling på Kronprinsessegade är det mindre än tio minuters gångväg. Man tar Gothersgade i nordvästlig riktning mot Rosenborg Slot men viker av åt höger när man når Kongens Have. Då är man på Kronprinsessegade.
På denna akvarell från ca 1845 av H G F Holm ser man Kongens Have till vänster och mittemot fastigheter på Kronprinsessegade. Foto: Ole Woldbye
Med den ut- och ombyggnad som senast ägt rum har man nu också kunnat återföra och exponera den samling av lite modernare dansk konst som justierådet också var intresserad av som till exempel verk av Vilhelm Hammershøi (1864-1916), Peter Hansen (1868-1928) och de så kallade Fynbomålarna.
Förnämlig samling islamisk konst
Davids Samling är ett annorlunda museum, framför allt på grund av att det rymmer en av Västvärldens största samlingar av islamisk konst i form av miniatyrmåleri, kalligrafi, sten- och ädelstensarbeten, vapen, textilier, glas, keramik och arbeten i trä, läder och papiermaché. En del av verken är äldre och dateras till 1000- och 1100-talen.
Davids Samling är en självägande institution som C L Davids Fond & Samling med finansiella resuser som går några generationer tillbaka i familjen David men där Christian Ludvig som justieråd vid Höjestereten och diverse styrelseuppdrag inom det danska näringslivet kunnat konsolidera tillgångar och skapa nya förutsättningar för den unika samlingen som också består av stilmöbler, konsthantverk och inredningsdetaljer från sjutton- och artonhundratalen samt äldre dansk och europeisk konst.
”En furste med sin älskade” indisk miniatyr från Jaipur, första hälften av 1700-talet. Miniatyren har måtten 23,4×17,8 cm. Foto: Ole Woldbye
Museet är inrymt i C L Davids bostad där han själv använde de översta våningarna i den gamla bostadsfastigheten för sina samlingar och där man efter Davids bortgång har kunnat utnyttja resten av fastigheten samt nu alltså även den intilliggande fastigheten. Kronprinsessegade 30 och 32 är adressen. (Mer om Davids Samling i en tidigare blogg)
Kungliga konstsamlingar
Från Davis Samling kan man snedda norrut genom Kongens Have mot korsningen av Sølvgade och Östre Voldgade för att komma till SMK, Statens Museum for Kunst. Det tar mindre än tio minuter att gå. Om man nu tycker sig känna igen stilen på byggnaden sedan tidigare kan det bero på att man varit på Glyptoteket. Det är nämligen samma arkitekt, Vilhelm Dahlerup (1836-1907) som ritat de båda museerna och detta under samma skapande period, Statens Museum for Kunst 1888-95 och Glyptoteket 1891-97.
i
Med 200.000 verk är SMK Danmarks största konstmuseum. Museet rymmer också ”Den Kongelige Kobberstiksamling” av äldre och nyare grafik, teckningar och akvareller med ytterligare 240.000 verk. Ursprunget till samlingarna är just ”kongelig” med flera av de danska kungarna som storsamlare av konst. Redan Christian II (1481-1559) förärades personligen ett antal träsnitt av dennes samtida tyske målare och grafiker Albrecht Dürer (1471-1528). Christian IV (1577-1648) och Frederik V (1723-1766) var ett par av de mer framstående konstsamlande konungarnas skara.
Outtömliga möjligheter – Michelangelo och Matisse
Samlingarna rymmer dansk och kontinental konst – tysk, flamländsk, fransk och italiensk konst från 1300-talet och framåt med namn som Rembrandt, Cranach och Mantegna men också senare konst som till exempel världens största samling av Vilhelm Hammershøi och Christen Købke och huvudverk av Skagenmålarna och danska symbolister. Desssutom en stor samling av de ständigt närvarande danska ”guldåldermålarna” från artonhundratalet.
Naturligtvis gör även denna mäktiga institution tillfälliga utställningar och med de resurser man har i samlingarna är möjligheterna i det närmaste outtömliga att variera teman och lyfta fram särskilda kollektioner. Vilket ändå inte hindrar museet från att ibland ta in nytt material eller komplettera det egna för större tillfälliga utställningar.
Henri Matisse’ porträtt av hustrun ”Den Gröna Randen” från 1905 finns med i en utställning ”Fransk Konst 1900-1930” som färdigställts ur museets fasta samlingar.
Årets paradnummer har varit en utställning med verk av en av de största, den italienska renässansens Michelangelo (1475-1564) med avgjutningar av hans skulpturer, teckningar, nya reproduktioner och skulpturmodeller. Det är den största utställningen någonsin i Danmark av Michelangelo. Den finns på plats till den 31 augusti (2025)
En kommande utställning i höst (13 september – 11 januari 2026) handlar om surrealism på papper, alltså teckningar av kända surrealister som Salvador Dali, Andre Masson, Méret Oppenheimer med flera, varav en större del av utställningen är ett lån från Centre Pompidou i Paris som kompletterar de egna verken ur Kobberstiksamlingen.
Statens Museum for Kunst ligger på hörnet av en park som kallas Østtre Anlæg och som faktiskt rymmer ytterligare ett konstmuseum, nämligen ”Den Hirschsprungske Samling” med adress Stockholmsgade.
Litet museum med stor konst
Museet är ännu ett exempel på hur en privat samlares konst doneras och blir en officiell institution med tillgänglighet och öppethållande för allmänheten. Donatorer i det här fallet är tobaksfabrikören Heinrich Hirschsprung(1836-1908) och hans hustru Pauline HIrschsprung vilka 1902 donerade sin stora samling av dansk artonhundratalskonst till staten.
En byggnad uppfördes 1908-1911 och samlingens första direktör blev konsthistorikern och donatorns rådgivare Emil Hannover (1864-1923). Samlingen bestod då av 530 målningar, 1670 akvareller och teckningar och 200 skulpturer.
Tyngdpunkten i samlingen ligger på verk av ”guldåldermålarna” med bland andra C W Eckersberg (1783-1853) Wilhelm Marstrand ( 1810-1873) Christen Købke (1810-1848) och ”skagenmålarna” med till exempel P S Krøyer (1851-1909) Anna (1859-1935) och Michael Ancher (1849-1927). Ett huvudverk är den stora målningen ”Sommarafton på Skagen” från 1899 av P S Krøyer. Själva byggnaden är ett verk av Hermann Baagøe Storck (1839-1922) och är nu förklarat som byggnadsminne.
För att komma till konsthallen ”Den Frie udstilling” vid den östra änden av Østre Anlæg kan man enklast gå genom parken och rosenträdgården de dryga tio minuterna det tar att komma till denna nästa konstinstitution.
”Den Frie” som man nu nöjer sig med att säga har en historia från andra lokaler och platser i Köpenhamn, bland annat från Rådhusplatsen där Gauguin och Van Gogh var gästutställare en gång.
”Salon de Refusés” i Köpenhamn
”Din Frie” startade som en motsvarighet till den franska ”Salon de Refusés” i Paris och var en protestutställning mot den traditionsbundna salongen på Charlottenborg.
Det speciella utseende som ”Den Fries” träpavillong vid Österport har nu är en salig blandning av egyptiskt, grekiskt och skandinaviskt med ut- och tillbyggnader av originalet ritat av konstnären J F Willumsen som för övrigt var en av grundarna till Den Frie tillsammans med bland andra Johan Rohde och Vilhelm Hammershøi. Den Frie har sedan dess härbärgerat olika grupperingar av konstnärer, något som för övrigt präglar nittonhundratalets danska konsthistoria.
Beroende på stil och uttryck har man valt att ansluta sig till dessa grupperingar eller lämna och ansluta sig till någon annan gruppering. Exempel på sådana konstnärssammaslutningar är Corner, Grønningen, Linjen I och II (som inte finns längre) Koloristerna, Kamraterna, Zebra och den äldste av dem alla ”Den Frie Udstilling”. Ejler Bille (1910-2004), Sven Dalsgaard (1914-1999), Svend Wiig Hansen (1922-1997) och Palle Nielsen (1920-2000) är några av de kända konstnärer som var medlemmar av ”Den Frie”.
Dessa konstnärssammanslutningar har och har haft ett betydande inflytande på konstnärslivet i Danmark. I år hade till exempel medlemmar i sammanslutningen ”Koloristerna” en traditionsenlig utställning på ”Den Frie” i januari och februari och liknande gäller de andra grupperna med årligen återkommande utställningar.
En skattkammare för design
Oslo Plads 1 är adressen för Den Frie. Två större gator, Store Kongens Gade och Grønningen går i sydöstlig riktning från Oslo Plads. Grønningen övergår i Bredgade och dessa båda, Store Kongens Gade och Bredgade löper sedan parallellt och möts på den sydvästra sidan av Kongens Nytorv. Det finns en gångväg i parken Grønningen utefter gatan med samma namn. Ta den. Från Den Frie till Desígnmuseet i början av Bredgade är det då bara drygt tio minuters promenad.
Danmarks Designmuseum grundades som konstindustrimuseum1890 för att tjäna som förebild och inspiration genom utställningar av högkvalitativt konst- och industrihantverk. 1926 flyttade man in i vad som tidigare varit sjukhuslokaler på Bredgade och där är man fortfarande men nu alltså med namnet Designmuseum Danmark.
”Stoltunneln” med 125 klassiska stolar av bland andra kända arkitekter och designers som Arne Jacobsen (1902-1971), Hans J Wegner (1914-2007) och Nanna Ditzel (1923-2005) i utställningen ”Danish Modern”. Finn Juhl (1912-1989) Axel Salto (1889-1961) och Poul Henningsen (1894-1967) är andra välkända namn på utställningen
Här hittar man all den klassiska möbeldesign som danska möbeldesigners har blivit världberömda för, men också historiska objekt från äldre tider och klassisk kinesisk och japansk design samt modern keramik- och glaskonst. Man gör också tillfälliga utställningar och just nu en serie som handlar om processer i design. Designmuseet är mycket populärt och hade förra året (2024) 360.000 besökare.
Michelangelos ”David” på kajen
Från Designmuseet på Bredgade kan man snirkla sig vidare ned mot Toldbodgade som går parallelt med hamnen. ”Den Kongelige Afstøbssamling” ligger på kajen med entre ut mot vattnet och baksidan mot Toldbadgade. Så man får gå runt kvarteret till entrén. Från Designmuseet är detta ännu en liten promenad på runt tio minuter.
Afstøbssamlingen består av ett stort antal gipsavgjutningar av skulpturer från cirka 2500 före Kristus och till dags dato. Som exempel kan nämnas ”Laookongruppen” (ca 200 f k) ”Venus de Milo” (ca 30 f k) Michelangelos ”David” (1501-04) som dock är gjuten i brons och Bjørn Nørgaards ”Venus speglar Venus” (2005
”Afstøbsamlingen” med tusentals gipsavgjutningar återfinns numera i ett gammalt packhus vid kajen.
Afstøbssamlingen fanns tidigare i lokalerna på SMK vid Sølvgade och flyttades till sin nuvarande plats, det stora ”Vestindisk Pakhus” 1995. Här finns det alltså möjlighet att studera kända skulpturer i detalj utan att behöva resa till Florens eller Rom.
Banksy i Nyhavn
Även om entrén till Afstøbssamlingen är på Larsens Plads vid kajen är den officiella adressen Tolbodgade 40. I början av denna gata, med nummer 12, mellan Nyhavn och St Annas Plads hittar man ett konstmuseum med verk av betydligt mer samtida konstnärer. Visserligen finns Matisse och några andra gamla stofiler med i bilden men det är annars huvudsakligen Warhol-, Basquiat- och Banksy-generationen som sätter sin prägel på det här museet.
Pågående utställning är ”Banksy & Street Art: The Early Years” och handlar om Banksy mellan 1989 – 2010 med teckningar, stenciler, fotografier och målningar och konstnärer som påverkats av Banksy. Här finns också en yngre generation konstnärer som inte uppträder med sina namn utan blir kända med sina grafittisignaturer som XOOOOX, Mode II och Mr. A
”Banksy & Street Art ” på maca, Masters & Contempory Art Museum, pågår nu och fram till 30 april 2027
I förlängningen av Toldbodgade kommer Nyhavnsbroen som tar dig över till södra sidan av Nyhavn och därifrån går nu den nya cykel- och gånggbron över den inre hamnen till Christianshavn. En sträcka på sexhundra meter. Den nya bron (från 2016) hamnar mitt framför ”Nordatlantens Brygge” som numera fungerar som kulturhus med inte mindre än tre gallerier.
En brygga för Nordatlanten
Detta kulturcenter drivs av Danmark, Färöarna, Island och Grönland i samarbete. I centret finns Grönlands och Färöarnas ständiga representation i Danmark. Byggnaden är ett packhus från 1767 och har under tvåhundra år varit center för handel till och från Island, Färöarna, Grönland och Finnmarken. Nordatlantens Brygge är ett kulturhus med tyngdpunkten lagd just på dessa danska relationer och intresseområden utom Finnmarken som i Danmark betecknar områdena norr och öster om Lofoten.
Sevärt är färöingen Tróndur Paturssons permanenta installation ”Cosmic Room” av speglar och glas i blått som handlar om en händelse till havs i en sjunkande båt då besättningen stod med vatten upp i brösthöjd och hav och himmel upplevdes som ett allt uppslukande kosmos.
Händelsen inträffade vid en färd i en liten båt över Nordatlanten från Irland via Färöarna, Island och Grönland till kanadensiska New Foundland. Båten bestod av spant sammanbundna med läderremmar, bordläggning av ekgarvade oxhudar och två segel. Och en besättning på fyra man varav en av dem var Tróndur Patursson.
Med Brendan och Tróndur över Atlanten
Denna äventyrliga båtfärd finns dokumenterad i boken ”Brendans resa” av Tróndurs vän Tim Severin, initiativtagaren till denna Atlantens Kon-Tiki- färd vilken bevisade att det var möjligt att segla i en båt över Atlanten så som både båt och båtfärd beskrivits av irländska munkar på 800-talet. Munken Brendans resa till Amerika skall i så fall ha föregått vikingen Leif Erikssons med nästan tvåhundra år.
Åttahundra meter i sydvästlig riktning från Nordatlantens Brygge ligger ”O-Overgaden – Institut For Samtidskunst”. Adressen är Overgade Neden Vandet 17. Närmast dit från Nordatlantens brygge är det att gå Strandgade genom Christianshavn. Konsthallen ”O-Overgaden” är vigd åt samtidskonsten och gör åtta större separatutställning om året. Omväxlande och intressant – och dessutom gratis entré
Den inre cirkeln
Härifrån och till Christiansborg på Slottsholmen via Knippels bro är det niohundra meter och till Ny Carlsberg Glyptotek på H C Andersens Boulevard femtonhundra meter via gång- och cykelbroarna Cirkelbroen och Lilla Langebro.
Med Kongens Nytorv som nav i denna rundvandring bland konsten i det inre av Köpenhamn så ligger alla konstmuseerna och konsthallarna inom en dryg kilometers radie och oftast är det inte mer än tio minuters promenad från den ena institutionen till den andra.
I en kommande blogg om konsten i Region Hovedstaden skall vi titta på konsten söder, väster och norr om Köpenhamns inre cirkel av konst med sandskulpturerna i Hundested och konsthallen i Munkerup vid Öresund som längst ifrån Kongens Nytorv. Dit är det sextioåtta respektive femtioåtta kilometer på vackra vägar.
Om konsten på Själland, Fyn och Jylland kan du läsa i tidigare bloggar med den gemensamma titeln ”Konstens rum i Danmark”
Tack för att du läser Pictor’s blog!
© Lars G Fällman
Pictor's blog 
Lämna en kommentar