Davids Samling Рgratis entr̩ till en hel kultur

Den är en av världens tio viktigaste samlingar av muselmansk konst och konsthantverk och den finns mitt framför näsan pÃ¥ oss ”öresundare”. Jag talar om Davids Samling pÃ¥ Kronprinsessegade vid Rosenborgs slottspark mitt i Köpenhamn. Det är en enastÃ¥ende samling som spänner över mer än tusen Ã¥r och hela vägen frÃ¥n Indusdalen i öster till Cordoba och Malaga i väster. Och nu kan man dessutom Ã¥ka hiss genom samlingarna.

Vackert träarbete med arabesker och kasetter i Davids Samling, en av världens främsta samlingar av morisk konst.

Det kunde man nämligen inte senast jag var där. Då fick man gå fyra långa trappor för att komma högst upp i samlingarna i det gamla stenhuset. Men strax efter mitt besök påbörjades renoveringen som pågick i fyra år och som bland annat innebar att man lyckades klämma in en hiss i det kulturminnesmärkta bostadshuset från 1800-talets början. Tyvärr tillät inte bevarandestatus och brandskyddsregler att samtidigt handikappanpassa museet.

Keramiska plattor med mönster av arabesker och kalligrafiska tecken och som exempel på det typiska i den moriska konsten.

Man kommer in i museet direkt frÃ¥n gatan genom en port och en tämligen oansenlig dörr. Man kan fÃ¥ för sig att man gÃ¥tt fel och kommit in i en främmande persons bostad – och det har man faktiskt egentligen gjort. För här bodde højesterretssagfører Christian Ludvig David och det var dÃ¥ just i sin bostad som han tänkt sig att att hans samlingar skulle bevaras i form av ett offentligt tillgängligt museum. Numera är även grannfastigheten inkorpererad i museet eftersom samlingarna svällt ganska ordentligt pÃ¥ de dryga femtio Ã¥r som gÃ¥tt sedan Christian Ludvig David gick bort. Och entrén har numera ocksÃ¥ blivit mer museiliknande med museishop,  kapprum och toaletter.

Tre samlingar i en

MÃ¥lerisamlingen innehÃ¥ller ocksÃ¥ mÃ¥lningar av de sÃ¥ kallade Fynbomalerne. Här är det en mÃ¥lning frÃ¥n 1904 av Peter Hansen (1868-1928) ”Gødningssamlere”

Davids Samling bestÃ¥r av tre samlingar – tvÃ¥ av dem är inte lika intressanta som den tredje. Den ena av de tvÃ¥ bestÃ¥r av danskt sÃ¥ kallat guldÃ¥ldermÃ¥leri frÃ¥n första hälften av 1800-talet och danskt mÃ¥leri frÃ¥n slutet av 1800-talet och de första decennierna av 1900-talet med bland annat Fynbomalerne och en ovanligt fyllig representation av den även i Sverige kände och omtyckte mÃ¥laren Vilhelm Hammershøj. Det är en fin samling av dansk konst frÃ¥n denna tid men den är inte unik.

”Öppna dörrar” mÃ¥lning frÃ¥n 1905 av Vilhelm Hammershøj (1864-1916). Davids samling av dansk konst innehÃ¥ller ett flertal mÃ¥lningar av den av mÃ¥nga omtyckte Vilhelm Hammershøj

Samling nummer två består av stilmöbler, porslin och inredning från slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, alltså så som en högreståndsvåning kunde se ut vid denna fastighets tillkomst. Intressant i sig men det som gör Davids Samling till något unikt för Danmark och för Skandinavien är den omfattande och mycket vackert exponerade samlingen av muselmansk konst från den islamiska världen räknat från Muhammeds dagar i början av 600-talet och fram till mitten av 1800-talet. Denna samling av framför allt konsthantverk i keramik, metall, glas, textil, bokillustrationer och miniatyrer är, som redan sagts, en av världens främsta från detta kulturområde och en samling som vuxit avsevärt sedan  Christian Ludvig Davids dagar.

Del av indisk miniatyr frÃ¥n slutet av 1700-talet ”Älskande par i landskap” signerat av Kalan Khan

Den islamiska samlingen beledsagas av ett fylligt historiskt textmaterial som numera också kan läsas på ett mer läsvänligt sätt i läsplattor som man kan förse sig med alldeles gratis. På tal om gratis måste jag förstås nämna att hela museet är gratis att titta på, alltså ingen entrékostnad.

Montage och exponering av museiföremÃ¥len är mycket smakfullt och pedogogiskt gjort. Harmoniskt och balanserat – mycket att se utan att det blir övermäktigt. Man spenderar ändÃ¥ gärna nÃ¥gra timmar pÃ¥ Davids samling

De islamiska samlingarna finns i de båda översta etagen, smakfullt och samtidigt pedagogiskt exponerade. Man kan nöja sig med att bara titta och beundra all den hantverksskicklighet och konstförfarenhet som präglat och följt århundradenas dynastier och epoker men man kan också studera och lära sig något om dessa kulturer som trots allt inte finns eller fanns så långt borta. Den epok som är bäst känd för spanienfarande skandinaver är den som kallas Al-Andalus och som präglade den iberiska halvön under nära åttahundra års tid från 711 till 1492 under många olika former och dynastier. Den vackra och omfattande palatsanläggningen Alhambra i Granada är känd för de flesta.

Morens sista suck

Kärl i keramik, glas och metall  i Davids Samling

Huvuddelen av Alhambra uppfördes av morerna under sista halvan av tolvhundratalet och blev centrum för den västliga delen av den moriska världen. Ett annat för de flesta känt turistmÃ¥l är Cordoba en bit nordväst om Granada. Tidigare än Alhambra var det Cordoba som var centrum för morerna i Europa och staden var dÃ¥ till och med störst i Europa med sina femhundratusen invÃ¥nare. ”Morens sista suck” är väl ett uttryck som de flesta hört nÃ¥gon gÃ¥ng. Morens sista suck lär ha kommit frÃ¥n  den sista moriske härskaren Boabdil när han vände sig om och tittade pÃ¥ Alhambra efter att ha blivit fördriven därifrÃ¥n av Isabellas och Ferdinands kristna trupper 1492. ”GrÃ¥t nu som en kvinna över det du inte kunde försvara som en man” lär den siste moriske härkarens moder ha sagt till honom vid det tillfället.

Miniatyr frÃ¥n Shah-nama, Konungarnas bok frÃ¥n 1494. Bilden föreställer ”Kai Khusrau dräper kungen av Makran”

Inte mindre än ett tjugotal dynastier har haft det överordnade härskarskapet i den muslimska historia som beskrivs i Davids Samling alltifrån umayyaderna och abbasiderna på sex- och sjuhundratalen till osmanerna och turkmenerna på fjorton- och femtonhundratalen.

Miniatyrer och arabesker

”En furste med sin älskade” Indisk miniatyr frÃ¥n Amber eller Jaipur frÃ¥n början av 1700-talet

Det osmanska riket fick ett slut i Europa först efter slaget vid Wien i Österrike 1683. Ungefär samtidigt blev det sista islamiska sultanatet i Indien besegrat  och uppslukat av mogulerna som visserligen huvudsakligen gynnade islam men som ocksÃ¥ lät andra religiösa grupperingar som de hinduiska och de kristna samhällena leva sida vid sida med islam. Mogulerna gynnade ocksÃ¥ konsten – Taj Mahal är ett storartat exempel pÃ¥ det – vilket till exempel ocksÃ¥ kom att innebära att den figurativa konsten fick ett fotfäste som konsten saknade i övriga islamiska kulturer. Det blev under den mogulska epoken  i Indien som det indiska miniatyrmÃ¥leriet blomstrade, till stor del inspirerat av de kristna missionärer som  verkade i Indien pÃ¥ sexton- och sjuttonhundratalen. Det finns inget i koranen som förbjuder figurativ framställning utan det allmänrÃ¥dande bruket av abstrakta och dekorativa mönster, arabesker och kalligrafi, i islamisk konst blev en stiltradition redan frÃ¥n början av islam under umayyadernas och abbasidernas epok.

Bilden föreställer en tuturduva på en gren av tamarind och är en akvarell signerad Zain-al-Din, Calcutta, Indien 1778

Om detta och mycket mer kan man läsa och begrunda medan man tar sig fram mellan montrar och rum i den behagligt dämpade belysningen i Davis Samling på Kronprinsessegade i Köpenhamn. Just nu, och annars också, är denna enastående samling av muslimsk, morisk och mongulsk konst  bland de bästa man kan rekommendera av konst- och museiupplevelse över huvud taget. Här skapas bestående minnesintryck. Samlingarna är permanenta men nu gör man också tillfälliga utställningar, just nu och en bra bit in på nästa år pågår en utställning som handlar om hur man färgar och mönstertrycker tyger för hand i Indusdalen och denna tekniks historia.

 Installatörer möter Gamla Mästare

Vad finns det mer att se under julhelgen för oss ”öresundare” och tillresande konstintresserade. Som vanligt mycket. Här följer kortfattat nÃ¥gra andra uppslag. Det är lite pÃ¥ modet att sätta ljus pÃ¥ äldre samlingar genom att lÃ¥ta dagens konstnärer göra installationer i de äldre kollegornas närvaro. SÃ¥ sker nu till exempel pÃ¥ Glyptoteket Ny Carlsberg i Köpenhamn där Anita Jørgensen installerat sig tillsammans med  skulpturerna i antiksamlingen och pÃ¥ Statens Museum for Kunst, ocksÃ¥ i Köpenhamn, har Haim Steinbach placerat ut en massa smÃ¥ vardagliga ting  i nÃ¥got sorts samsprÃ¥k med de gamla mästarna. Installationsidén Ã¥terfinner man även pÃ¥ Nivaagaards Malerisamling strax söder om Humlebæk där fem av dagens konstnärer mäter sig med renässans- och barockmästare som Lorenzo Lotto, Giovanni Bellini och Rembrandt van Rijn i utställningen”Fra ramme till rum”. I Humlebæk ligger som bekant Louisiana och där pÃ¥gÃ¥r den mycket omtalade utställningen med Ager Jorn och Jackson Pollock men ocksÃ¥ den fascinerande utställningen ”Arktis” om den tidiga utforskningen av polerna och deras äventyrliga upptäckare som Fritjof Nansen och Knud Rasmussen.

The skeleton painter av  belgaren James Ensor (1860-1949) visas på Ordrupgaard

PÃ¥ väg tillbaka till Köpenhamn  kan man göra ett stopp pÃ¥ Ordrupgaard där den intressanta utställningen med belgaren James Ensors grafik, teckningar och mÃ¥lningar pÃ¥gÃ¥r fortfarande (till 19 januari) eller ta sig till Kongens Lyngby och Sophienholm där tjugo av dagens duktiga danska textilare visar nya gobelänger i utställningen ”Gobelin” (till 12 januari)

Utbyteskonst, Frida Kahlo och rumäner

Tillbaka i Köpenhamn och mittemot Statens Museum for Kunst ligger Den Hirschsprungske Samling som  i utställningen ”Til lÃ¥ns – Hamburger Kunsthalle gæster Hirschsprung” visar verk av kända och för skandinaver även okända tyska mÃ¥lare. Till de mer kända hör till exempel Philipp Otto Runge, Caspar David Friedrich, Louis Gurlitt, Max Liebermann och Max Klinger. AlltsÃ¥ inte den senaste tyska konsten utan ungefär Ã¥rsbarn med den danska konst frÃ¥n Hirschsprung som samtidigt gästar Hamburger Kunsthalle, det vill säga konst frÃ¥n tiden runt förra sekelskiftet. Denna utställning pÃ¥gÃ¥r till den 12 januari. I Ishöj söder om Köpenhamn ligger konstmuseet Arken pÃ¥ sin udde. Där pÃ¥gÃ¥r fortfarande utställningen om och med den mexicanska ikonen Frida Kahlo (1907-1954) till12 januari samt – förlängt -”Hotspot Cluj – ny rumænsk kunst” med nio konstnärer frÃ¥n byn med samma namn.

Avantgarde och konstverkets födelse

Vladimir Tatlins Monument till III:e Internationalen 1919-19220. Bilden visar en rekonstruktion frÃ¥n 1968/1976. Visas pÃ¥ utställningen ”Ryskt Avantgarde”

Finns det inget att se pÃ¥ den svenska sidan av Sundet. Jo, det gör det förstÃ¥s. PÃ¥ Moderna i Malmö visas till exempel Ryskt Avantgarde, den mycket spännande konst som skapades i Sovjetstatens begynnelse men som snart blev för mycket avangarde för den nya politiska makten. PÃ¥gÃ¥r ocksÃ¥ till den 12 januari. PÃ¥ Konsthallen i samma stad visas Malmö Stads Konstsamlingar med verk frÃ¥n sextiotalet och framÃ¥t av fler än femtio utställare. Urvalet har gjorts bland de 40.000 verk som ingÃ¥r i samlingarna. PÃ¥ Lunds Konsthall är det ocksÃ¥ samlingsutställning men med färre deltagare. Fjorton konstnärer visar upp sina pÃ¥gÃ¥ende arbeten och konstnärliga funderingar i utställningen ”Former i tillblivelse”. Dessa formers tillblivelse pÃ¥ konsthallen pÃ¥gÃ¥r till den 2 februari. Med  endast rubriken ”Former i tillblivelse” som ledtrÃ¥d skulle man annars ha gissat att en sÃ¥dan utställning skulle ha haft sin rätta plats pÃ¥ en annan scen i Lund – Skissernas Museum. För det är just det detta kända museum är uppbyggt kring – formernas tillblivelse, skisserna och den konstnärliga processen fram till det färdiga verket,  ett verk som oftast är av offentlig art.

Ann Edholms textila verk ”Dialogos” i ECOSOC-salen i FN:s högkvarter. Verket invigdes pÃ¥ plats tidigare i Ã¥r och dess tillblivelse visas nu tillsammans med andra tävlingsbidrag pÃ¥ Skissernas Museum i Lund

Och offentligt är minsann skisserna till det verk som nu visas speciellt pÃ¥ Skissernas Museum – utställningen ”Sverige i FN – konst och samtal i det globala rummet”.  Det handlar om det i Ã¥r invigda textila verket ”Dialogos” i en av FN-högkvarterets mest kända salar, Sven Markelius ECOSOC-sal. Ann Edholm fick uppdraget och det utfördes av HV Ateljé efter en tävling mellan fyra svenska konstnärer.  Även de övriga tävlingsbidragen av Charlotte Gyllenhammar, Jonas Dahlberg och Clay Ketter visas pÃ¥ utställningen.  Den här uställningen finns det gott om tid att se – den pÃ¥gÃ¥r ända till den  21 april. Lika länge pÃ¥gÃ¥r utställningen ”Konstverkets födelse – Per Wizén och collagets subversiva kraft” som nyligen hade vernissage pÃ¥ Skissernas Museum.