Grafik – det är en konst

Dürer, Albrecht Dürer, den store mästaren från Nürnberg var den konstnär som på allvar väckte mitt konstintresse och kanske framförallt mitt intresse för grafik. Jag var i trettonåsåldern och hade fått i uppdrag att hålla ett föredrag i skolan om ett fritt valt ämne. Eftersom jag redan börjat gå på konstutställningar tänkte jag att då får det bli något om konst. Det jag närmast hade i tankarna var de så kallade Falugrafikerna, Stig Borglind och Bertil Bull Hedlund med flera och den fine litografen Björn Jonsson med sina mjuka stämningsgfulla stads- och landskapsmotiv. Dessa grafiker hade jag sett på Lorensbergs Konstsalongs grafikrum en trappa ner.

Grafik - det är en konst

Melencholia – Den tyske konstnären och grafikern Albrecht Dürers (1471-1528) mest analyserade verk. Här kan vi nöja oss med att studera  den kvadratiska siffertavlan upp till höger i bilden. Den är ett sorts anagram för siffran 43, vid vilken ålder Dürer skapade gravyren. Summerar man siffrorna på alla ledder, horisontellt, vertikalt och diagonalt blir resultatet detsamma, dvs 34, alltså omvänt konstnärens ålder. Denna bild var en av de bilder jag skaffade till mitt pojkrum.

Dürer upptäckte jag på Getebergsängs folkbibliotek i Göteborg när jag började förbereda mitt skolföredrag. Dürer ledde till andra samtida tyska grafiker och konstnärer som t ex de båda Holbein, d. y och d.ä, Hans Baldung Grien, Mathias Grünewald och Martin Schongauer. Till sist hade jag samlat på mig ett försvarligt antal tyska och även flamländska grafiker, målare och arkitekter och föredraget hade svällt till att handla om nordeuropeisk renässans i grafik, måleri och arkitektur i stället för om samtida svensk grafik.

Ett expanderande universum

Detta är nu sextiofem år sedan. Till min ständiga förvåning och lika stora glädje står sig mitt intresse för konst och grafik minst lika starkt idag som då för länge sedan, seneftermiddagarna och kvällarna på Getebergsängs bibliotek där jag bläddrade i bibliotekets dyrbarare konstböcker, ”ej för hemlån”, och där jag som pojke upptäckte några av världskonstens många fantastiska skatter. Så småningom upptäckte jag också att konsten är ett eget universum i ständig expansion och förnyelse.

Det om detta – ett expanderande universum fyllt med skatter, bara att gräva, se, hitta nya skatter, få nya erfarenheter och lärdomar – i all oändlighet. Inte illa! Och dessutom – något att alltid kunna återvända till. Så – tillbaka till grafiken! Men just nu inte till Dürer utan till några allmänna reflektioner om grafikens ställning i dag och specifikt om ett par grafikföreteelser som lyst upp och värmt tillvaron för mig i detta års kyliga förlängning av vårvintern.

Grafik - det är en konst

En liten torrnålsbild av människor ”Från obygden” skildrat av den unga grafikern Anna Johansson Stenberg. På Galleri Pictor visar hon bland annat flera bilder med barndomsminnen från landet och minnen av människor som vill stanna kvar och leva på landsbygden

Jag menar – hellre en liten, innerlig torrnål som skildrar människors osäkra tillvaro i en döende landsbygd, till exempel, än en stor, plafsig olja som inte uttrycker något annat än upphovsmannens inbillade ”genialitet”. Kanske lite väl kategoriskt uttryckt men med grafiken ställs jag nästan aldrig inför en kritisk tanke eller upplevelse av det slaget. Kritik kanske endast vad beträffar konstnärens bristande hantverksskicklighet.  Det är som att det tunga, grafiska arbetet tvingar konstnären till eftertänksamhet och till ett stort mått av en seriöst och allvarligt menad hållning till konsten. Grafiken ställer krav på konstnären.

Grafik - det är en konst

Så började det i Tidaholm – Tändstickstillverkaren Vulcans etikett-tryckeri i litoteknik. Här lärde sig den blivande konstnären Karl-Åke Nyström litografitekniken från grunden. På bilden ses han som den unge mannen vid en press som han som vuxen konstnär räddade från förgängelsen när fabriken stängde. Karl-Åke var eldsjälen bakom den framgångsrika konstlitografiska verkstaden och Litografiska Akademin mm som gjort Tidaholm känt bland grafiker på den internationella arenan. Karl-Åke gick nyligen bort och nu är det den mångårige medarbetaren Lars Lundqvist som förestår den omfattande verksamheten vid Litografisk Akademin. Bland annat skall nästa års internationella grafiksymposium förberedas.

Grafiken är stor, mycket större än vad grafikens belackare, de som tycker att konst skall vara olja på duk, påstår. Grafikbelackarna är nog inte medvetna om att världen är full av nationella och internationella grafikbiennaler och triennaler, grafikfestivaler,  grafikmässor och grafiksymposier – årligen finns det minst ett hundratal grafiktillställningar av större format att välja på. De stora internationella grafikbiennalerna samlar konstnärer från hela världen och en lika internationell publik. I Sverige är vi dock inte så internationella av oss utan nöjer oss med en grafiktriennal som vart tredje år samlar landets grafiska elit, nog så intressant och uppskattat.

Internationellt grafikcentrum

Grafik - det är en konst

Vulcanön  vid Tidan, mitt i Tidaholm – Här hade tändssticksfabriken Vulcan delar av sin verksamhet …

Men det finns ett undantag, en grafisk kraftsamling i Sverige som blivit väl känd ute i den stora världen – Grafiksymposiet i lilla Tidaholm som 2010 hade utställare från tjugofem länder. Vid det tillfället, 6:e Litografiska Symposiet i Tidaholm, deltog drygt hundratrettio grafiker som tillsammans visade närmare fyrahundra litografiska verk. Det är just denna specifika grafiska teknik som Litografiska Akademin värnar om och som har en både historisk och internationell förankring just i Tidaholm.

Grafik - det är en konst

…. bland annat sitt ritkontor där tusentals fantasifulla tändsticksetiketter skapades. Det gamla ritkontoret från 1897 rymmer nu en litografisk kollektivverkstad på 764 kvm

Det var här som Vulcans tändsticksfabrik hade sitt litografiska tryckeri där man tryckte sina tändsticksetiketter som spreds världen över. En tid efter att Vulcan stängt verksamheten i Tidaholm tog konstnären Karl-Åke Nyström initiativet till att starta en kollektivverkstad för litografiskt tryck och på så sätt rädda de värdefulla tryckpressarna kvar i Tidaholm. Detta var i slutet av 50-talet. Några år senare kom ett samarbete med Hellidens folkhögskola till stånd och så småningom engagerade sig också kommunen i verksamheten bland annat på så sätt att den litografiska verkstaden kunde flytta till sina nuvarande rymliga lokaler på Vulcanön mitt i centrum av Tidaholm.

Grafik - det är en konst

Inte mindre än tretton olika tryckpressar finns i den konstlitografiska verkstaden….

Verkstaden är rikt utrustad med bland annat tretton olika pressar och ett stort förråd av litografiska stenar samt allt vad som krävs för litografiskt arbete.

Grafik - det är en konst

… och ett ”bibliotek” med en stor samling litografistenar

Litografiska Akademins verksamhet idag i  Tidaholm är omfattande. Utöver den stora kollektivverkstaden och samarbetet med Hellidens grafikskola driver man det Litografiska Museet och utställningarna på museet och i den egna utställningslokalen i verkstaden. Man driver också en gästbostad och en verkstad för tillverkning av handgjort papper för grafiskt bruk. Vart 4:e år håller man så det internationella Litografiska Symposiet som växer för varje år och som senast det begav sig samlade konstnärer från tjugofem länder.  Nu förbereder Akademin sig för nästa symposium som alltså äger rum 2014. Tvåtusenfemhundra besökare drog symposiets utställningar på de fjorton dagar som symposiet varade.

Grafik - det är en konst

Litografiska Akademin driver det Konstlitografiska museet med dels fasta samlingar, dels varierande utställningar. Museet ligger på Helliden folkhögskolas område och på toppen av en av skolans byggnader. I samarbete med Litografiska Akademin erbjuder folkhögskolan undervisning och kurser i grafiska tekniker, främst i litografisk teknik

Grafikens återkomst

Betydligt färre besökare har Galleri Pictor kunnat räkna in under sin månadslånga grafikutställning  ”Grafisk Vår 2013” under april. Men så  är det bara åtta utställare och åttiotalet grafiska verk som visas. Utan jämförelser i övrigt visas å andra sidan fler tekniker på denna lilla grafikutställning – inte mindre än sju olika tekniker, förutom litografi även etsning, torrnål, serigrafi, fotopolymer, fotoetsning och collografi. För ett litet galleri är det ändå inte så dåligt att få visa ett åttiotal bilder, alla förstås med olika uttryck där de olika teknikerna ger en stor spännvidd och visar en liten skärva av den del av konstens universum som grafiken utgör. För mig som ”curator” i sammanhanget har det varit ett stort nöje att fritt få välja bland en stor mängd spännande svenska grafiker.

Grafik - det är en konst

På Galleri Pictor i Munka Ljungby visas åttio grafiska verk i olika tekniker av åtta svenska grafker. Utställningen pågår till den 28 april. Utställningen ger en ganska bred representation av  dagens svenska grafik.

Urvalet har syftat till att på en liten yta ge en ganska bred representation av nutida svensk grafik. Tanken bakom utställningen har också varit att betona grafikens återkomst efter en period av utfrysning av grafiken från de svenska konsthögskolorna.  En ny generation grafiker räds inte det svåra och tålamodsprövande hantverket i grafiken och sedan en tid tillbaka har åtminstone ett par av högskolorna återtagit undervisningen i grafik. Den internationella trenden är densamma – de gamla beprövade teknikerna från Dürers tid har återtagits men blandas i dag med en rad nya grafiska tekniker och ett friare sätt att arbeta med grafiken.

Grafik eller reproduktion 

Samtidigt som denna grafiska förnyelse pågår har den grafiska marknaden fått en ny sorts ”målargrafik”, som de klassiskt skolade grafikerna en gång lite elakt kallade Konstfrämjandets marknadsanpassade litografiproduktion. I dag är det det så kallade giclée-trycket som balanserar på gränsen till ren reproduktionsgrafik där man använder sig av scanningteknik i kombination med bläckstråleutskrift på grafiskt papper. Den grafiska tekniken är i ständig förvandling med nya tekniker och kombination av tekniker och debatten om vad som är grafik och inte grafik dyker upp med jämna mellanrum. En definition som man fastnade för internationellt i samband med en animerad debatt på 80-talet var att konstnären själv skall ha arbetat i det s k tryckmediet, det vill säga där bilden skapas och från vilket medium bilden får sitt direkta tryck. Att bara scanna in en akvarell och sedan skriva ut den utan betydande bearbetning i datorn (=mediet)  betraktar många grafiker som rent reproduktionsarbete.

Det här inlägget postades i A Index - kronologisk ordning, Galleri Pictor, Grafik, Konst, Konstvärlden, Litografi, Utställningar. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.