Konsten är lång – livet är kort.  Ars longa, Vita brevis. Det menade författare, poeter och konstnärer i antikens Rom. Och det med rätta. Men så högg och byggde man också konsten i marmor och travertin. Det var på romarnas tid. I dag gäller andra förutsättningar för konsten. Nu kan man tro att det är tvärtom – Vita longa, Ars brevis.

En ”Otroligt stor skörd” målad av Hilda Kernell som just nu ställer ut på Galleri Pictor tillsammans med keramikern Gertrud Oxenvad. Utställningen pågår till 4 augusti (därefter enligt överenskommelse)

Fast det bör man naturligtvis önska alla – ett långt liv. Att man sedan skulle kunna önska ett långt liv också åt konsten är inte lika självklart längre – och har väl heller inte varit det tidigare. Till skillnad från människosläktet som vi fortfarande hoppas  skall kunna förbättras där det behövs är hoppet om att den andefattiga och okvalificerade delen av konstutövandet skall kunna förbättras ute för länge sedan. Där gäller dessbättre inte romarnas devis om Ars longa. Och bra är väl det.

Ett ”Rendez Vous” under den blommande kastanjen

Så mycket större anledning då att ta tillvara det goda som fortfarande skapas, om än inte hugget i marmor.  Med hjälp av de allra senaste rönen har tvärvetenskapliga teorier kommit till en slutsats där man lyckats förena Ars och Vita i ett gemensamt ”vårdpaket” så ett det ena saliggör det andra och båda blir ”longa” – Ars & Brevis longa. Numera även på recept.

Med färgglada lyktor uppför floden…

Ett sådant recept vill jag gärna skriva ut till alla som på grund av en uppsjö ovidkommande skäl ännu inte tagit sig tillfälle att se Hilda Kernells målningar och Gertrud Oxenvads keramik på Galleri Pictor i Munka Ljungby. Nu är det sommar, semester och tid över till det som hör till det viktigaste här i livet – att ge sig själv en god och glädjefylld upplevelse som stärker sinnet och själen och som ger kraft för framtiden och gör att plikterna blir lite enklare att uppfylla  och som också gör vardagslivets  många förtretligheter lättare att hantera.

…… mot ett mörkt och förgiftat landskap

Alla – och det är dessvärre hittills inte en överväldigande stor skara – och utan undantag har lämnat utställningen  på Pictor med ett leende på läpparna och ett uttryck i ansiktet som skvallrar om en god och stärkande upplevelse. Man behöver ju inte gå till överdrift  och använda uttryck som ”fantastisk”, ”underbar” även om sådana uttryck har förekommit utan bara konstatera att receptet ”givande,  glädjespridande och livsförlängande konst” fungerar.  Nu säger ju regeln att konsten inte är konst om det inte finns något mörkt moln som svävar över

”Moln över Visingsö” som svävar hotfullt över sjön

huvudet på konstnär och åskådare och påminner oss om livets mörkare sidor. Men lugn – det finns moln också på Hilda Kernells målningar – både ett svenskt åskmoln som svävar hotande över Visingsö i Vättern och ett holländsk moln som bildas av svart industrirök och som lägger städer och landskap i ett giftigt mörker. Det svenska molnets svarta innebörd är av privat men allmängiltig karaktär medan det holländska molnet är av global och symbolisk betydelse.

Detalj ur Hilda Kernells målning ”Moln över Visingsö”

Och när det gäller Gertrud Oxenvads keramik som är fulländad i sitt slag så finns där också ett och annat troll som håller ett fast grepp om livets kärl. I övrigt – och det måste erkännas – är det lycka och skapandets glädje som de båda konstnärerna, holländska Hilda Kernell och danska Gertrud Oxenvad, förmedlar. ”Ett lyckligt hem” med blomsterprakt och musik, ett”Rendez Vous” mellan två förväntansfyllda  ungdomar, en ”Otroligt stor skörd” som glädjer bonden, en stor, vackert blommande kastanj som gårdens ”Vårdträd”, ett ”Kantarellfynd” i skogen, en skrivande stund med katten

Litet troll som greppar ett av Gertrud Oxenvads skålar

”Hieronymus i Småland” under en stjärngnistrande mörk augustihimmel i Småland – ja listan av lyckliga ögonblick i målarsjälens skapande ande är lång och skall naturligtvis upplevas framför målningarna. Och stor är också glädjen över att känna den starka och känsliga formsäkerhet med vilken keramikens skål- och kärlväggar drejats, kavlats och knådats och samtidigt glädjas med de små fantasifulla varelser som kantar kärl och fat i Gertrud Oxenvads keramik.

Ett ”Lyckligt hem” i Holland

När man lämnar Hilda Kernells och Gertrud Oxenvads utställning och gläds över sin stund på galleriet kan man undra om det ändå inte fortfarande kan ligga en liten bit av sanning i romarnas gamla sentens om ”Ars longa” och för egen del ändå hoppas på detsamma för livet – ett ”Vita longa” så man får många fler tillfällen att uppleva en sådan utställning och en så berikande och glädjespridande  konst.

Mer om den pågående utställningen finns att läsa på Galleri Pictors hemsida och på galleriets facebooksida. Där finns också nästan hela utställningen återgiven i bild.

Idyll till vänster, miljöförstöring till höger. ”Quo Vadis? – Vart går mänskligheten frågar sig Hilda Kernell

Länkar till Pictors hemsida och till Pictor på Facebook har du här. http://www.galleripictor.se och http://www.facebook.com/galleripictor