Överrumplad och häpen – plötsligt står man inför ett konstverk som nästan tar andan ur en. Det händer inte ofta, men det händer. Det blir ett välsignat ögonblick som ger massor av ny energi och lägger glöd till vardagslunken i  konstintresset.

Ett sådant välsignat ögonblick drabbade oss båda – Charlotte och mig – på Arken i Ishøj en oktoberdag härom året. Vi hade studerat museets nya  Damien Hirst-samling med  tanke på eventuellt underlag för en kandidatuppsats. Men nej, redan sönderskriven och upphaussad – inget ämne för Charlotte. Av samlingarna i övrigt fanns inte mycket att se eftersom det samtidigt pågick en i och för sig intressant utställning om ”De vilde 80’erne”, det ”vilda” måleriet i Danmark på 80-talet. Endast ett rum återstod att se – där hängde det, ämnet för kandidatuppsatsen – ”The Walthamstow Tapestry”. En sju meter lång bildvävnad av en engelsman vid namn Grayson Perry, en fantastisk gobeläng med tusentals detaljer och efter en stunds studerande också en spännande skildring av ett mänskligt liv från födelse till död.

The Walthamstow Tapestry, sju meter lång och deponerad på Arkens Konstmuseum i Köpenhamn. Livets väg från födelsen till döden skildras som två parallella linjer, den röda, blodets väg och den gula såsom livet blev, barndomen, kärleken och ålderdomens ensamhet. I vårt moderna, materialistiska samhälle lever vi hela livet ständigt omgärdade av varumärken, hundratals kända varumärken följer de båda livslinjerna i väven från blöjan till svepningen.

Kan verkligen samtida konst få se ut på det här sättet – en skildring av ett mänskligt liv, rakt upp och ner, barna- och ungdomsåren, det vuxna livet, karriären, drömmarna och döden? Hör inte detta hemma i medeltida kyrkmålningar eller bland stora renässansgobelänger att täcka kala slottsväggar med.

Grayson Perry som liten flicka med en beskäggad naken mansfigur som docka. Vid fötterna ett av vävens hundratals varumärken

Men – med associationer till gammal  vävnadskonst och funderingar kring samtidsbegreppet kändes denna gobeläng, just då och även sen, som något nytt och banbrytande, originellt och mycket fräschare än senaste skriket på konstens modescen. Men också som ett scoop för Charlottes kandidatuppsats. Så blev det. Efter några intensiva månader med  studier och efterforskningar, skrivande och diskuterande låg uppsatsen klar – först på plan i Sverige med en presentation av Grayson Perry, ett brittiskt fenomen och en klart lysande stjärna på konstens himmel.  Okänd här men kanske ännu mer uppmärksammad än Damien Hirst i England sedan den gången han fick det prestigefyllda Turner-priset.  Det var då en sensation att ge priset till en ”krukmakare”, en keramiker och inte en målare. Grayson Perry, född 1960, kommer ur samma generation som Damien Hirst, Sam Taylor-Wood och Chapman brothers (som visades på Dunkers i Helsingborg och ställde till rabalder) och som kallas YBA-generationen (Young British Artists). Men, egentligen är det fel att kalla honom keramiker eftersom han i första hand är bildkonstnär men utnyttjar den klassiska krukan eller amforan som underlag för sina bilder i stället för papper eller duk. ”Jag har aldrig betraktat mig själv som krukmakare eller som en del i hantverkstraditionen. Jag är en konceptkonstnär som maskerat mig till konsthantverkare” säger han själv.

Grayson Perry som stor flicka – men alltid oskuldsfull flicka och inte som vuxen vamp

Hur som helst, kontroversiell är han under alla omständigheter – han passar inte in under några rubriker och han tar avstånd från en konstvärld där ”anything goes”. Han gjorde – på skämt – en lista på de samtida konstuttryck som han ogillade mest t ex videoinstallationer, ironiska målningar, plastfigurer och neonskyltar bl a. Grayson Perry är en konstnär som har mycket av intresse att säga om såväl samtida som äldre konst – kunnig, begåvad och utmanande för konstetablissemanget. Men också utmanande för allmänheten genom att vid olika offentliga tillställningar uppträda i egenhändigt sydda och broderade flick-klänningar. Som transvestit en spektakulär uppenbarelse utan vampfasoner och med en bibehållen oskuld inför vuxenvärldens och samtidskonstens ironiska grimaser. Alltså en mycket stark känsla för den egna integriteten och för rätten av få säga det man känner för och upplever.

”The Tomb of the Unknown Craftsman” i British Museums nya, geniala gårdsbyggnad som rymmer stor bookstore, lokal för tillfälliga utställningar och restaurang. Och över allt svävar ett vackert glastak

Just nu, men tyvärr bara en kort tid till, pågår en utställning på British Museum som Grayson Perry fick i uppgift att ”curera” som det heter på nutida svensk-engelska, en utställning med material från museets enorma arkiv av kulturföremål från skilda världar och skilda tider. Efter ett par års grävande fick han fram ett mycket spännande material som han gav rubriken ”The Tomb of the Unknown Craftsman” som förstås alluderar på ”Den okände soldatens grav” och som därmed också upphöjer alla tiders konsthantverkare och konstnärer till civilisationens hjältar.  En intressant och slående liknelse. Varför inte! Och vad beträffar hans eget konstnärskap så upptar det hälften av den mycket omfattande utställningen på British Museum. Och naturligtvis helt utan ironi. Som underrubrik har han gjort en teckning som han betitlar ”Pilgrimage to the British Museum”.

Grayson Perrys motorcykel med vilken han tillsammans med sitt alter ego teddybjörnen Alan Measles på bönpallen företog en ”pilgrimsresa” till Backnang i Sydtyskland

Vid ett tillfälle företog han själv och tillsammans med sitt alter ego, teddybjörnen Alan Measles i ett vackert skrin på motorcykelns bönpall, en pilgrimsresa till Tyskland, eller snarare en ”fredsresa” som han kallade den, till en plats nära Stuttgart – Backnang, vänort til Grayson Perrys födelseort Chelmsford i Essex. Pilgrimsresan gick också till det berömda Issenheimer-altaret i Colmar – det senare, Grünewalds Issenheimeraltare, var lustigt nog även mitt eget ”pilgrimsmål” när jag liftade ner till Colmar i Alsace efter studenten (kanske är det därför jag känner starkt för Grayson Perrys konstnärskap)

Grayson Perrys nya bildvävnad i ull och bomull ”Map of Truths and Beliefs”. Kvinnan i väven längst till vänster symboliserar samtiden, björnen  de drivande känslorna, pojken det ärliga förnuftet och kvinnan i folkdräkt traditionen

Man kan förundra sig över hur mycket fantastiskt som skapats i alla kulturer och i alla tider när man tränger sig fram mellan besökarna på utställningen ”The Tomb of the Unknown Craftsman” – men man kan också  förundras över vilken enastående skaparkraft som Grayson Perry själv besitter. Ta bara den senaste bildvävnaden som han nu visar på British Museum – nära tre meter hög och sju meter bred och fylld med tusentals detaljer den här gången också. Även om han inte gör det hantverksmässiga arbetet – det sker maskinellt – så utgör själva kartongen ett jättearbete. Väven kallar han ”Map of Truths and Beliefs”. Bildvävnaden visar alla tänkbara pilgrimsdestinationer, religiösa och profana och i cirkeln i mitten listar han tänkbara platser där man kan tänkas hamna efter livet – Nirvana, Hades, Paradiset, Elyseiska fälten, Shangri-la, Asagården, Gehenna, Hell osv.

Sista helgen på ”The Tomb of the Unknown Craftsman”. Alla förköpsbiljetter är slut men man har reserverat ett par hundra biljetter för varje dag och för tillfälliga besökare. Man kan räkna med jätteköer. Detta är utställningen alla vill se.

För min del räcker det gott med att i livet ha hamnat framför Grayson Perrys bildvävnader, bildberättelser på krukor och amforor, skulpturer i alla möjliga material och inte minst framför ett fascinerande konstnärskap i absolut ärlighet, originalitet och intelligent skaparförmåga. Vad utställningen på British Museum anbelangar kunde man ju önska sig att just den del som utgör ”the Unknown Craftsman” görs permanent. Men båda delarna – Grayson Perry och de okända konstnärerna på British Museum kommer säkert att dyka upp i nya och andra sammanhang. Utställningen stänger på söndag men klicka på länken här nedan får du veta mer om denna utställning och om annat spännande som är på gång i det mycket aktiva museet.

http://www.britishmuseum.org/whats_on/exhibitions/grayson_perry.aspx

© Lars G Fällman