Från Afrodite till Badhuset Hoppet

Afrodite är kärlekens, sexualitetens och skönhetens gudinna i den grekiska mytologin. Afrodite betyder på grekiska ”stigen ur skum”. Hon föddes i havet, fördes med vinden till stranden och steg upp ur havets skummande böljor. I Botticellis berömda målning i Louvrens samlingar kom Afrodite glidande på ett stort snäckskal och togs emot av en nyfm som stod beredd att klä henne.

AFrodite, hela skulpturen

Afrodite från Angelstad, Skönhetens gudinna i Småland

Afrodite föddes ur det skum som bildades när guden Kronos kastade guden Uranos avklippta kön i havet. Vindguden Zefyros såg till att Afrodite kom i land och det var på Cypern hon landade. Afrodite var så tilldragande och vacker att självaste överguden Zeus försökte förföra henne. Men till Zeus stora förtret avvisade hon honom och rasande över denna skymf tvingar han Afrodite att gifta sig med den fule smidesguden Hefaistos.  Men Afrodite, som inte var den trogna kärlekens gudinna, tog sig många älskare bland annat krigsguden Ares som var son till hennes tidigare friare Zeus. Med Ares fick hon fyra barn bland dem sonen Eros som kom att få stå för den trogna kärleken.

Aeneas var en annan av Afrodites söner. Honom fick hon med en dödlig man, prins Anchises.  Aeneas var en av de främsta kämparna i det Trojanska kriget på den trojanska sidan. Efter förlusten av Troja flydde Aeneas i spetsen för en grupp trojaner och kom så småningom till Italien där han enligt legenden blev romarnas stamfader. På vägen dit landade han i Kartago och hamnade i en kärleksaffär med kartagernas drottning Dido. Aeneas kunde inte förneka sin bestämmelse och lämnade Dido som utom sig av förtvivlan och sorg begick självmord. Av detta blev stor dramatik och ett romerskt nationalepos skrivet av Vergilius  under kejsar Augustus tid ett par deccenier  före Kristi födelse. Dido och Aeneas är också namnet på en barockopera från slutet av  sextonhundratalet skriven av engelsmannen Henry Purcell. För att återvända till Afrodite så var det hon som förorsakade det Trojanska kriget genom att lova trojanen (betyder ej datavirus i det här sammanhanget) Paris sköna Helenas kärlek om Paris i sitt val mellan Afrodite, Hera och Athena utsåg Afrodite som den vackraste av de tre.

Två änglar

Afrodites bevingade släktingar i Småland

Paris från Troja gav Afrodite ett äpple som tecken på att hon var den vackraste av de tre gudinnorna men vackrast var ändå kungen av Sparta, Menelaos’ hustru Helena. Paris blev väl mottagen hos Menelaos men lönade inte gästfriheten bättre än att han rövade bort sköna Helena och förde henne hem till Troja. För så hade Afrodite lovat Paris. Med detta brudrov började det trojanska kriget –  enligt den grekiske skalden Homeros i sitt epos Illiaden. Och naturligtvis, även enligt den grekiska mytologin. Historierna, sagorna och antikens gudar och gudinnor är  stora och ödesmättade dramer som besjungits i operor, framförts i otaliga pjäser från grekernas tid till vår egen tid och genom seklernas lopp gett inspiration till ett oändligt antal skulpturer och målningar i klassisk dräkt med muskulösa krigare som räddar eller rövar bort vackra unga kvinnor, hugger ihjäl varandra, begår svek och förräderi men hyllas som hjältar.

Afrodite i badbaljan

Född i havets skum och tvagad i en balja

Om man har den bilden av de klassiska gudarna och de grekiska och romerska hjältarna och litterära gestalterna, som utgör en så betydande del av vårt kulturella arv framför sig – ja, då får man en alldeles annorlunda bild av det klassiska arvet när man bekantar sig med Kjell Sundbergs skulpturer på Galleri Pictors utställning  med verk av denne konstnär. Här ges inte bilden av den självsäkra gudinnan som till och med kunde avvisa självaste Zeus och som var symbol för den lustfyllda sexualiteten och härskarinna över sjömäns, militärers och ämbetsmäns väl och ve. Nej – här ser man en oskuldsfull kvinna i yngre medelåldern som med rödmålade naglar och läppar så tydligt visar sin längtan efter kärlek. Men hon blygs för omvärlden och håller armarna ängsligt över sin nakenhet.

Eros

Afrodites son Eros leker indianer och cowboys

Här har Afrodite flutit i land, inte på ett tjusigt snäckskal utan i en banal badbalja som på sin höjd kan dateras bakåt i tiden till sent artonhundratal. Kjell Sundbergs Afrodite är den blyga flickan från landet som drömmer om en framtid med man och barn och som inte har några planer för ett utsvävande liv i närmaste storstad. Men med röda läppar och målade naglar kan hon kanske ändå fånga en karl. Detta är en rar och söt och gullig liten Afrodite, vänskapligt bevakad av sina kära och nära släktingar i hatt och med änglavingar på ryggen. Alla vill Afrodites väl och att inget ont skall vederfaras henne. Med ett skutt framåt i tiden har Kjell Sundberg också gett plats åt Afrodites son Eros som klättrat upp i grannens träd och med sin pilbåge och blick mer ser ut som en pojke med lite bus och lek i tankarna än som den trofasta och mogna kärlekens gud. På det hela taget är detta en småländsk Afrodite från Angelstad i Ljungby kommun, en ung kvinna med jordnära  framtidsdrömmar om ett lungt och bra liv på landet.

Afrodite 4 bilder

Gudar förklädda till strävsamma odalmän och snälla bevingade tanter som vakar över Afrodites väl och ve

Tummelisa skulptur

Ett frieri…

I en av H C Andersens välkända sagor föds en liten flicka ur ett förtrollat frö. Hon är inte större än en tumme och kallas för Tummelisa. Hon sover i ett valnötsskal med ett rosenblad som täcke men en natt kommer en padda och rövar bort henne. Paddan tyckte att Tummelisa kunde bli ett gott parti för hennes son och satte Tummelisa på ett näckrosblad i dammen. Fiskarna i dammen tyckte synd om Tummelisa och bet av stjälken till näckrosbladet så att Tummelisa kunde flyta iväg på bladet nedför ån och bort från paddorna som gjorde henne mest förskräckt. Till skillnad från den vackra Afrodite var det inte precis några gudar som uppvaktade henne. Nästa friare som dök upp var en ollonborre men där tyckte faktiskt ollonborrens släktingar att Tummelisa var en ful en och de hjälptes åt att sätta ut Tummelisa i skogen.

Tummelisa uppvaktad av paddan

… och en förbluffad Tummelisa som tackar nej

Där var det en gammal åkerråtta som förbarmade sig över den stackars lilla flickan och gav henne skydd för vintern. Åkerråttan tyckte att hans granne mullvaden med sin sammetslena päls kunde bli ett fint sällskap åt Tummelisa. I en av mullvadens gångar hittade hon en svala som såg död ut. Hon kysste svalans ögon och gav på så sätt svalan liv på nytt. När våren kom flög svalan söderut och på ryggen hade svalan med sig Tummelisa. Då hade svalan just räddat en förtvivlad Tummelisa från mullvadens frieri på bröllopsdagen. Svalan satte av henne på en vit blomma där det redan satt en lika liten man med en guldkrona på huvudet. Han var blommans ängel och Tummelisa blev hans drottning, fick vingar liksom han och döptes om till Maja.

De vilda svanarna, hela skulpturen

Elva svanar som räddade….

Läsaren av denna blogg känner säkert igen, om inte hela historien i detalj så åtminstone huvuddragen. Jag återger här ett par kända sagor för att få ytterligare skäl att visa Kjell Sundbergs underbara träskulpturer med sina fina detaljer och vackert bemålade och behandlade trästycken. Skulpturerna utgör en del av  hans utställning på Galleri Pictor, en utställning som nu har förlängts till den 26 augusti.

På utställningens finns ytterligare en av H C Andersens sagor i trä – De vilda svanarna. Sagan handlar om en kung som hade elva söner och en dotter, Elisa kallad. Barnen hade det bra och Elisa lästa i en bilderbok som hade kostat fadern halva kungariket. Men så dök den lika ofrånkomliga som ondskefulla styvmodern upp på scen och gav barnen sand att äta istället för stekta äpplen och kakor när det ställdes till med kalas på slottet.

….sin syster, prinsessan Elisa i sista stund

Kungens dotter sattes ut på landet och prinsarna förvandlade den elaka drottningen till svanar och beordrade dem att flyga ut i världen och sköta sig själva. De elva svanarna och lilla systern Elisa skiljdes brutalt åt och kom alltid att längta efter varandra. På natten  förvandlades svanarna åter till mänskliga prinsar och vid ett tillfälle, när Elisa hade vuxit upp till en fullvuxen, ung kvinna  råkade de träffas efter solnedgången och Elisa fick veta vad som hänt hennes bröder – förvandlade till svanar på dagen och till unga män på natten. Efter många år och många tårar och  mycket arbete med att sy elva harnesk av brännässlor till sina bröder kunde Elisa bryta trolldomen och själv i sista stund räddas från den dödsdom som hängde över hennes huvud. I Kjell Sundbergs skulptur skyddas Elisa av sina bröder, de vilda svanarna, när hon skulle fraktas till galgbacken och pöbeln var på väg att slita henne i stycken.

I ett hus 4 bilder

Liten tomte tittar ut, haren skuttar fram så fort – hjälp, ack hjälp, ack hjälp du mig annars skjuter jägarn mig

Kjell Sundberg inspireras till sina skulpturer också av visor för barn och vuxna som till  exempel den här barnvisan som alla sjungit någon gång; ”I ett hus vid skogens slut” – liten tomte tittar ut. Haren skuttar fram så fort, klappar på dess port. ”Hjälp, ack hjälp, ack hjälp du mig, annars skjuter jägarn mig!” ”Kom, ja kom i stugan in, räck mig handen din”

I ett hus vid skogens slut

Ett hus vid skogens slut

Besökare på Kjell Sundbergs utställning inspireras till att nynna olika melodier när de läser titlarna på en del av verken, skulpturer och målningar. Där finns till exempel  ”Med hunden vid himlaporten” och ”Änglahund”  från Hasse Kvinnaböske Anderssons ”Får man ta hunden med sej in i himlen” eller ”Min farmor åkte aldrig skridskor på Nybrovikens is” från Povel Ramels nästan likalydande”När farmor åkte skridsko uppå Nybrovikens is”.

Viil du följa mig, text

Vill du följa mig till Provence…

På skulpturen till Kjell Höglunds ”En kärleksdans i Provence” finns det till och med några textrader, andra strofen, på insidan av en dörr att nynna till för den som kan melodin. Men första strofen går så här; ”Vill du följa mig till Provence, vill du ta din sista chans, där kullarna rullar ut och där vinet aldrig tar slut”.

Första strofens ” ta din sista chans..” låter lite hotfullt och inte up to date nu när det går billigt flyg dagligen ner till Nice och Provence. ”Oh oj nä, säg att du, säg att du vill, tänk, tänk inte till, hämta ditt pass och kom, jag ser som i andanom hur vi vandrar hand i hand i ett annorlunda land mot en medeltida borg bort från bekymmer och sorg…” fortsätter dock ”Kärleksdans i Provence” och ger bättre vibbar. ”…innan allt är som förut, innan drömmarna tagit slut”

… vill du dansa en kärleksdans med mig i en evigt erotisk luft och med vänster hand på din höft

En par av Kjell Sundberg favoritdiktare är Dan Andersson och Nils Ferlin.  Av Dan Anderssons ”En spelmans jordafärd” har han gjort en mäktig, vemodig och vacker målning och av Nils Ferlins ”Vid diktens port” en skulptur i fyra våningar och med den  Allsmäktige högst upp taket. Över honom sitter dock ett par olycksbådande korpar.

Människan sitter vid Diktens port och talar om allt vad stort hon gjort

”Människan sitter vid Diktens port; hon talar om allt vad stort hon gjort och allt vad stort hon skall göra. Och solen lyser och skyn är blå. Vem skrattar då och vem vill håna och störa. Förunderlig är hon att höra.” Längst ner på Kjell Sundbergs skulptur sitter diktaren och inne i huset på första våningen har han satt Adam och Eva.

Vid diktens port, 4 bilder

Hon sitter med uppdragna ögonbryn och ser mot skyn. Hon kommer ihåg när da Vinci skrev i Firenze om svalornas flykt ett brev.  Hon var med när Benvenuto Cellini log och när Vasco da Gama mot Indien drog

”….Så mycket är det som människan minns, bild trycker på bild bak ögats lins och ibland får hon svårt att hålla isär vad som var och är. Baal och Molok känner hon till, tempel och pyramider och mångt som vandrat i natten vill och gråter och illa kvider.”

Vid diktens åport, 4 bilder 2

Ondska och blod har följt henne åt tlil cirkusglädje och ödslig gråt

”Människan sitter vid Diktens port, hon är kommen en gång från okänd ort. Hon har gått genom piska och pest och brand och ökensand. Ondska och blod har följt henne åt till cirkusglädje och ödslig gråt. Men dröm och syn bar hon också med som en fågellåt över alp och hed, som envist dallrande sång om ljus kring frusna källor och döda hus.”

Viddiktens port, 4 bilder 3

… som envist dallrande sång om ljus kring frusna källor och döda hus. Besynnerligt vrång blev människans färd…

”Besynnerligt lång blev människans färd i det vi kallar guds vackra värld. Dock kunde vi ock berätta och klamra oss fast vid detta: att allt som är gudalikt och stort och som tänder till eld det har männskan gjort…Hon sitter vid instrument och bestick och själv är hon bara ett ögonblick. Själv är hon bara ett bloss i vind, ett födsloskri och en fårad kind.” Dikten publicerades i Nils Ferlins ”Från Mitt Ekorrhjul” 1957.

Ungdomens källa.  hela skulpturen

”Ungdomens källa” på Galleri Pictor i Munka Ljungby – finns där till den 26 augusti 2012

Ungdomens källa – föreställningen att det någonstans finns en källa med undergörande vatten som gör dig ung på nytt är en förhoppning som förmodligen är lika gammal som den moderna människan, det vill säga sedan hon lämnade grottstadiet.

Ungdimens källa, äldre par

Trång passage till Ungdomens källa…

Att rent vatten överhuvudtaget är livsavgörande är en annan sak och att källvatten, till skillnad från vanligt kranvatten, gör dig friskare och därmed ger dig ett förlängt liv är en mer realistisk om än inte självklar sanning.

Ungdomens källa, källan

…som ser ut så här..

Åldrandet är en betydligt mer komplicerad process än så men nu är forskarna på väg att på andra vägar hitta om inte en ungdomens källa så i alla fall ett sätt att förlänga livet med kanske upp till sextio procent. Vi skulle i så fall kunna få ett förlängt liv med cirka femtio år och  en medellivslängd på etthundratrettio år.

Ungdomens källa, unga paret

…. och som gör dig ung på nytt

I så fall börjar vi närma oss förverkligandet av de visioner  och förhoppningar som mänskligheten gått och burit på genom seklernas förlopp och resultatet av de framställningar av ungdomens pånyttfödelse som konsten före Kjell Sundberg har skildrat. Jag tänker bland annat på Lucas Granachs (d ä) kända målning av Ungdomens källa (Der Jungbrunnen) från 1546 där gamla människor stapplar fram, bärs på rygg eller körs i skottkärra ner till en bassäng fylld med det undergörande vatten som sprutar upp genom en vacker fontän. På andra sidan bassängen kliver spänstiga ungdomar själva upp ur vattnet, klär sig i nya fina kläder, ställer till med kalas och ägnar sig åt erotiska lekar. Redan på Herodotos tid tid fanns det uppgifter om att en ungdomens källa skulle finnas i Etiopien och senare när Columbus utsände conquistador Juan Ponce de Léon började leta efter en liknande källa fann han den i norra Florida – i St- Augustine där man fortfarande säljer mirakelvattnet, numera illasmakande, till det facila priset av femton dollar.

Skogsrå

Ett skogsrå ”fasligt grann” framifrån

Men det finns forskare som på allvar menar att människan skulle kunna bli äldre än till och med Methusalem som blev niohundra år. Ingen har hittills i teorin vederlagt det påståendet.

En som överhuvudtaget inte behöver bekymra sig över sin ålder är det evigt unga och vackra Skogsrået eller Skogssnuvan som hon också kallas.  Men hon har ett annat problem och det är att hennes rygg är ihålig som en gammal murken trädstam. I stället för ett hål i ryggen har vissa skogsrår en rävsvans som hon förgäves försöker dölja.  På Kjell Sundbergs  Skogsrå där nakenheten endast döljs av hennes långa gyllene hår kan man varken se den ihåliga ryggen eller någon rävsvans sticka fram. Här har hon istället hittat skydd inuti ett stort gammalt träd och hon behöver för tillfället inte oroa sig över att bli sedd med sin överraskande ihåliga baksida. En annan som har problem med ryggen är badvakten i Kjell Sundbergs skulptur ”Lånta fjädrar” – eller Badhuset Hoppet som badvaktens arbetsplats heter.

Lånta fjädrar 3 bilder

En Afrodite i Badhuset Hoppet och en förklädd Apollo som badvakt

Badvakten har en beundrarinna som ligger på knä och tillbedjer honom som vore han en kraftfull och bredaxlad grekisk gud från antiken, en Apollo eller en Herkules. Badvaktens problem är att han i själva verket är smalaxlad och tunn och därför uppträder i ”lånta fjädrar” med en specialpreparerad kroppströja som får honom att se ut just som en grekisk gud eller, för all del, en vanlig muskelbyggare.

Lånta fjädrar, badhuset Hoppet

Spegel, spegel på väggen där, tala inte om vem jag är!

Kjell Sundbergs skulpturer visas, efter förlängning av Kjell Sundbergs utställning, på Galleri Pictor i Munka Ljungby till den 26 augusti – öppet torsdag till söndag 13-17. Öppet även efter överenskommelse. På utställningen visas också målningar och grafik, ofta med sagor, sägner, visor och dikter som inspirationskälla för konstnären. Du kan läsa mer om Kjell Sundberg i denna blogg;  Kjell Sundberg – sagans och visans konstnär.

Badhustaket

Från Badhuset Hoppets kupol fåglarna vidare flyger mot nya mål.

© Lars G Fällman

Det här inlägget postades i A Index - kronologisk ordning, Galleri Pictor, H C Andersen, Konst, Sagor, skulptur, Träskulptur, Ungdomens källa, Utställningar och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Från Afrodite till Badhuset Hoppet

  1. Ping: Kjell Sundberg – sagans och visans konstnär | pictorgallery

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.