Kjell Sundberg vid sin skulptur ”Människan sitter vid diktens port” efter en dikt av Nils Ferlin

– Jag har inte gått i konstskola. Därför målar jag som jag vill.

Det var Kjell Sundbergs svar på frågan varför han väljer motiv ur sagors, sägners och visors värld. Svaret rymmer ett påstående som man kan fundera som hastigast över. Konstskolorna, särskilt akademierna präglar sina elever och stöper dem i en form som knappast tillåter utsvävningar i sagornas och visornas värld. Tidsandan och kollektiva värderingar på skolorna ger inte utrymme för konstnärer av Kjell Sundbergs kategori eller för konstnärer som t ex  Bror Hjorth och John Bauer på sin tid –  i synnerhet inte i dag när traditionellt måleriskt gestaltande har försvunnit ur skolateljéerna. Nej, det känns som för mycket länge sedan och som något som dessvärre håller på att gå förlorat.

Pygmalions dröm – fantasi eller verklighet eller  både fantasi och verklighet

Då är det en välsignelse att det finns konstnärer som Kjell Sundberg som är beredda att berätta en bra och tankeväckande historia med hjälp av de konstnärliga medel som ändå fortfarande står till buds. Han dyker ner i sagornas och visornas värld och fångar upp bilder med sin egen omisskännliga stil, ger en tolkning och en berättelse full av stillsam humor, värme och lust för det sensuella och för skapandets glädje. En glädje och lust som lätt smittar av sig på betraktaren. Hans bilder är också fyllda av hopp och förväntan, förväntan inför något spännande och lustfyllt, en framtida händelse som det är värt att vänta på. En förväntan som gör livet värt att leva.

Ta den klassiska historien om Pygmalion t ex med Kjell Sundbergs tolkning i målningen här. Pygmalion förälskade sig så i en vacker kvinnoskulptur att skulpturen med gudinnan Afrodites hjälp plötsligt och till Pymalions stora glädje och förvåning förvandlades till en livs levande människa. Om detta tema har det skrivits romaner, pjäser, avhandlingar och uttolkande skrifter ända från den gamle greken Homeros tid. Tolkningarna är i princip lika många som antalet skrifter och böcker. Kjell Sundbergs tolkning ger utrymme för tankar i många riktningar – vem är Pygmalion i bilden eller är det Pygmalions ande som svävar över bilden. Befinner sig Pygmalion själv i sin ateljé utanför bilden betraktande sitt eget verk. Är verket Pymalions dröm eller är det rent av den tillfällige betraktaren som i sin fantasi framkallar Pygmalion och Pygmalions dröm om skönheten och det vackra. Är det själva konsten, den vackra målningen som är Pygmalions dröm?

Delar av Kjell Sundbergs målningar på Sagomuseet – Den rumplösa björnen, Korven som fastnade på näsan, Bockarna Bruse, Fåglarnas konung och Jätten som sprack. Här skymtar man De fem dansande flickorna i Jättens buk.

Kjell Sundberg, norrlänning av födsel och uppväxt är bosatt i den lilla småländska byn Angelstad inte långt från Ljungby. Där har han också sin ateljé med jättar, troll, alfer och småknytt runt husknuten. Det måste då kännas helt naturligt att också ägna sin fantasi och sitt skapande åt den svenska folktron och sagoskatten. Och det gör Kjell Sundberg, inte minst med den konstnärliga utformningen av Sagomuseet i Ljungby. I detta mycket sevärda sagomuseum har han gjort målningar och skulpturer med framför allt svenska och nordiska sagor och sägner som motiv.

Sagomuseet i Ljungby med etnologen och sagoupptecknaren Gunnar Olof Hyltén-Cavallius arbetsrum t v och Kjell Sundbergs skulptur t h från berättelsen om ”Den förtrollade pissepottan”. Sagomuseet ligger helt centralt i Ljungby mittemot värdshuset

Med Sagomuseet och alla aktiviteter runt museet, guidade sägenresor, berättarfestivaler, berättarverkstäder, Sagobygden, berättarnätverket Kronoberg och mycket annat har denna del av Småland förvandlats till Sveriges centrum för sagor och sägner. Initiativtagare till Sagomuseet är författaren, sagosamlaren och sagoberättaren Per Gustavsson. Tillsammans med Kjell Sundberg och Mia Einarsdotter, vilka svarat för den konstnärliga utsmyckningen, drog han igång verksamheten vid museet. Kjell Sundberg har också illustrerat en av Per Gustavssons många böcker ”Den förtrollade pissepottan, Svenska folksagor” som gavs ut av Rabén & Sjögren 2001. Sagomuseet är definitivt värt en egen resa.

H C Andersens saga om ”Den lilla flickan med svavelstickorna”

Den svenska skatten av sagor och sägner är stor. I ”Sägenresan” t ex har Per Gustavsson samlat ett nittiotal svenska sägner från landets alla hörn men många andra sagor är s k vandringssagor som har sitt ursprung någon annan stans och som uppträder i många olika skepnader i den nationella litteraturen som t ex ”Prins Hatt under jorden” som finns i mer än tretusen uppteckningar runt om i världen.  Till den svenska versionen, som upptecknades på artonhundratalet i ”Svenska folksagor och äfventyr” har Kjell Sundberg gjort en målning som återges i Per Gustavssons”Den förtrollade pissepottan”.  H C Andersens sagor är naturligtvis också en stor källa att ösa motiv ur som i bilden här där Kjell Sundberg gjort en bild av den stackars ”Lilla flickan med svavelstickorna” som frös ihjäl på nyårsnatten men som dog med ett leende på läpparna förvissad om att hennes mormor hämtade hem henne .

Singoalla väntar på sin Erland Månesköld i den småländska granskogen

”Singoalla” är en annan, mer komplicerad historia som handlar om Singoallas kärlek till riddaren Erland Månesköld. Denna romantiska sagodikt, som författaren Viktor Rydberg kallade den, fick i en första version ett olyckligt slut men i en andra version ett lyckligt slut. Vilken version som Kjell Sundberg här valt vet jag inte men att Singoalla sitter vid en liten småländsk tjärn och väntar på sin Erland som kommer gående genom den lika småländska granskogen det är det förstås ingen tvekan om. Erland kommer genom skogen med deras gemensamma barn, gossen Sorgbarn i handen. Romanen handlar om en lika svindlande som omöjlig kärlek mellan den vackra romska kvinnan och den förmögne slottsherren och allt deras kärlek tvingas uthärda. I Kjell Sundbergs tolkning lyckas dock solens strålar tränga sig ner genom det täta granverket och inge hopp för Singoallas  och Erlands kärlek.

Vill du följa mig till Provence, träskulptur inspirerad av Kjell Höglunds visa

Kjell Sundberg har fått en mängd uppdrag för offentlig miljö genom åren, mycket tack vare sin mångsidighet som både målare och skuptör. Det handlar om ett sextiotal utsmyckningar, ibland med målningar ibland med träskulpturer. Han har t ex försett Ljungbys bibliotek med Noaks Ark (träskulptur) Södra Skogsägarnas huvudkontor i Växjö med ”Omkring tiggarn från Loussa” (träskulptur med motiv från Dan Anderssons dikt) Duvdrottningen (träskulptur) i Karlshamns bibliotek, Don Quichote (träskulptur) på Jönköpings länsteater och Bebådelsen (träskulptur) för  Angelstads kyrka för att bara nämna några uppdrag. För Båstads kommun har han gjort en svit på fjorton motiv ur Båstads historia i samband med Båstads 550-årsjubileum. Han har också gjort en stor målning”Berättarväggen”  för det nya bibliotekets sagorum i Båstad och för Ljungbys kulturnämnd målningen ”Politikern och en spelmans jordafärd”.

En spelmans jordafärd, målning efter Dan Anderssons dikt

Den 7 juli kl 14 möts Kjell Sundberg och Per Gustavsson på nytt på Galleri Pictor i Munka Lungby – Kjell Sundberg som utställare och Per Gustavsson som invigningstalare på vernissagedagen. Kjell Sundberg förenar i sitt konstnärsskap två högt älskade svenska konstnärer som Bror Hjorth och John Bauer och Per Gustavsson har fört vidare den goda svenska berättartraditionen från George Stephens och Gunnar Olof Hyltén-Cavallius tid – för att inte också nämna den store sägen- och sagoberättaren Mickel i Långhult. Läs också om Kjell Sundbergs skulpturer i denna blogg – Från Afrodite till Badhuset Hoppet

© Lars G Fällman